Stort tack för att Ni har tittat!

                                                  

Störst, bäst och vackrast - Fair Play i en egen division

Lagledaren Jörgen Windahl (till höger) jublar ikapp med spelarna. Foto: Senad Honic

Fair Play TK.

Klubben är inte bara störst och bäst utan också vackrast – åtminstone om vi ser till namnet som ju står för idrottens mest grundläggande värde.

Ordföranden Mats Nilsson, klubbdirektören Janne Immonen och deras medarbetare gör på olika plan ett så fantastiskt jobb att konkurrenterna har anledning att vara avundsjuka.

Vad gäller uppbyggnaden av företagsnätverk, marknadsföringen av klubben och Elitserien samt satsningen på de högsta svenska serierna spelar Fair Play i en egen division.

I dag försvarade Isak Arvidsson, Daniel Appelgren, Pablo Figueroa, Daniel Windahl och Martin Pedersen SM-guldet efter 4-2 hemma i en tuff uppgörelse mot mesta mästarna GLTK.

Det innebär också att Fair Play vid tre tillfällen tagit SM-guld på både dam och herrsidan, 2011, förra året och nu. Inte nog med det. Precis som ifjol har Fair Play i år också tagit dubbla guld utomhus under SM-veckan.

Wow!

En härlig inramning...                                 Foto Senad Honic

Finallagens möte i grundserien slutade 3-3 och att Fair Play i dag hade hemmaplan gjorde att

Arvidsson & Co fick bära favoritskapet även om det minskade något då det stod klart att dansken Frederik Nielsen inte skulle spela.

Fyra av de sex matcherna gick till matchtiebreak och hemmalaget drog längsta strået i tre av dem.Windahl besegrade Christian Samuelsson (10-4) i tredjesingeln och i dubbel slog Arvidsson/Figueroa tillbaka Eriksson/Samuelsson med 10-7.  Även guldet säkrades i matchtiebreak då Arvidsson på förstasingeln och i dagens sista match besegrade Markus Eriksson (10-8),

...med många tillresta GLTK-supporters, Foto: Senad Honic

Snacka om att tidigare Sverigeettan ”Mackan” Eriksson inte haft flyt i matchtiebreak där han åkt på

tre förluster i singel och sex i dubbel.

Men han har självklart också bidragit med mycket i göteborgslaget som gick obesegrat genom serien men nu får vänta på ett nionde SM-guld (senaste 2003).

Spektakuläre framtidshoppet Dragos Madaras och veteranen Nicklas Timfjord stod för GLTK:s segrar efter triumfer mot Appelgren respektive Figueroa.

Figueroa, Arvidsson och lagkompisarna fick sista ordet

Årets serie har varit en av de bästa på flera år och många klubbar har bedömat sig om att få ihop lag med kapacitet att vara med i toppstriden. Minns att det inför den sjunde och sista omgången var tre lag som hade chans att knipa den andra finalbiljetten bakom redan finalklara Fair Play.

Arvidsson & Co tappade två poäng under serien och visst känns det helt naturligt att malmö-klubben

också fick sista ordet.

Stort Grattis!

*

Ett stort tack till Senad Honic som såväl i dag som vid flera av Fair Plays tidigare matcher skickat underbara bilder.

Inga stora ITF-turneringar på hemmaplan i sikte för svenskorna - höjning av prispotter litet glädjeämne

Celik och Peterson behöver större ITF-turneringar i Sverige

Nästa år höjs prispengarna på ITF-touren.

Det är ett i och för sig ganska blygsamt men också mycket efterlängtat steg i rätt riktning.
Långt mer måste göras för att fler spelare ska ha ekonomisk kraft att fortsätta sina satsningar.

Många tvingas lägga av just på grund av att de inte har råd att fortsätta. Eftersom genombrotten numera sker högre upp i åldrarna än tidigare krävs en betydligt större ekonomisk uthållighet.

De allra största talangerna uppbär förbunds- och/eller sponsorstöd men det stora flertalet tvingas förlita sig till familjen vilket naturligtvis på flera sätt ger en extra börda att bära.

Har föreslagit det tidigare och gör det igen: ITF bör förmå Grand Slam-turneringarna att slopa mixed-klassen vilken ändå bara intresserar spelarna och deras anhöriga. Lägg istället dessa pengar på ITF-touren.

Dessutom är det önskvärt att Svenska tennisförbundet skapar fler stora ITF-turneringar på damsidan, turneringar som är jämförbara med de två Challengers som i år startades för herrarna.

Jag menar inte att det för sakens egen skull ska ska eftersträvas en absolut jämn fördelning mellan könen men tycker det är anmärkningsvärt att skapa två Challengers när det i själva verket är på damsidan som svensk tennis har fler spelare på den nivån.

Hur som helst får såväl tjejerna som killarna mer pengar att spela om på hemmaplan nästa år då också två turneringar försvinner.

På herrsidan tas en av turneringarna i Båstad bort. Höjningen är 20 000 dollar och den totala prispotten för de fyra turneringarna – Karlskrona, Båstad, Falun och Danderyd – blir 100 000 dollar (25 000 i varje). Det är en bra och utmanande nivå för hemmaspelarna vilket årets två 25:or i Falun och Danderyd visade. Markus Eriksson blev bäste svensk med en semifinal i Falun och en kvart i Danderyd.

Även på damsidan försvinner en av de två Båstad-turneringarna och Lund tar över arrangörskapet av tävlingen som i år gick i Helsingborg. Prissumman höjs med totalt 15 000 dollar och blir 105 000 dollar enligt följande: 25 000 : Ystad, Båstad (två 10 000 i år), Lund. 15 000: Djursholm och Näsbypark som i år var 10:or.

För spelare som Rebecca Peterson och Susanne Celik – och snart förhoppningsvis fler med dem – behövs större hemmatävlingar som stöttning på deras väg fram till WTA-touren där Johanna Larsson är ensam svenska.

Peterson har i år inte spelat i mindre turneringar än 50 000 dollars och Celik tappade bara ett set då hon tog titlarna i 25:orna i Helsingborg och Ystad.

Ett nog så tydligt besked om att de redan vuxit ur storleken på de svenska ITF-tävlingarna.

Talesmannen är en mussla och frågetecknen blir fler - dags lägga korten på bordet

Mesta mästarna sista hindret på regerande mästarnas jakt efter klubbens tredje dubbel

Pablo och Isak jagar mer guld

Fair Play är redan historiskt.

På söndagen kan malmöklubben understryka sin dominans i svensk tennis.

En vecka efter det att Cornelia Lister, Sandra Roma och de andra försvarade fjolårets SM-guld har klubbens herrlag möjlighet att svara för motsvarande bedrift.

Sedan Elitseriens omläggning 1991 är det bara två klubbar som lyckats ta guld på både dam- och herrsidan samma år.

Stockholmsklubben Salk gjorde det 1998 och Fair Play siktar på tredje dubbeln. Den första kom 2011, den andra alltså förra året och GLTK är det sista hindret för Isak Arvidsson, Pablo Figueroa och de andra hemmafavoriterna.

Båda lagen gick obesegrade genom serien där det inbördes mötet slutade oavgjort.

Då hade GLTK hemmaplan. Att Fair Play nu har den favören och att laget till skillnad från i seriemötet ställer upp med dansken Frederik Nielsen gör att skånelaget får hållas som favorit.

Precis som i damerna-SM-final mellan Fair Play och SALK handlar det om ett möte mellan de senaste årens dominant mot mesta mästarna.
Fair Play tog första guldet 2008 och har tagit fyra av de fem senaste.

GLTK har åtta guld , det senaste kom 2003 och blev också det sista i en fantastisk svit med fem raka guld.

I år har laget förstärkt med de båda ytterligheterna Markus Eriksson och Dragos Madaras. Eriksson har inte fått mycket gratis men är en enastående fajter som borde fungera som stor förebild för alla unga talanger och det oavsett idrott.. Noterbart är att den tidigare Sverigeettan förlorat samtliga sju matcher – två singlar och fem dubblar- som gått till matchtiebreak. Även om det skulle handla om tillfälligheter kan en sådan trend ändå sätta sig i huvudet. I serien förlorade ”Mackan” singeln mot Isak Arvidsson i matchtiebreak och besegrade i par med Christian Samuelsson Fair Play-duon Arvidsson/Figueroa.

Madaras har med sin stora potential förutsättningar att bli riktigt bra. Det heta humöret som i grunden är en fantastisk tillgång förvandlas till en belastning de gånger han inte kan tygla det och då blir 19-åringens inre kamp en lika svår motståndare som killen på andra sidan nät.

"Mackan" - en förebild

I seriemötet med Fair Play besegrade han Daniel Appelgren men föll i par med Nicklas Timfjord mot
Appelgren/Martin Pedersen.

Klubbar med SM-guld sedan 1991:

8: GLTK.

5: Fair Play.

3: Växjö TS.

2: KLTK, Salk.

1: Upsala Studenters IF, Upsala TK, Sandareds TK, Lidköping TK, Ullevi TK.

Att han ogillar flummet i barn- och ungdomsidrotten råder väl ingen tvekan om...

Se inslaget här

Alla ska vara med!                                
Alla ska känna sig som vinnare!
Ingen ska förlora!

Mål ska inte räknas!

Ingen ska få känna att han eller hon är bäst!

Bort med rankning!
Nämn inte ens ordet elitsatsning!

Jag har tidigare tagit upp flummet som breder ut sig inom barn- och ungdomsidrotten där barnen och ungdomarna blir söndercurlade.

Vi som tycker så blir ofta kallade hårdhudade cyniker som inte ser till barnens bästa.
Kanske är det i själva verket våra meningsmotståndare som inte ser till vad som är bäst för barnen.

Förresten: Vem bestämmer vad som som är bäst för dem?

Varför inte fråga barnen själva?

Vill de tävla? De som svarar ja tävlar. De andra tävlar inte.

Och så vidare.

Hur svårt kan det vara?

Challenge 23 juni Se inslaget här

Det sägs att idrotten är en spegel av samhället men så är inte längre fallet. De barn och ungdomar som tror det kommer att bli ruskigt besvikna då de en dag inser att daltandet de vant sig vid inom idrotten är begränsat just dit.

Ja, en del upptäcker det redan i årskurs fem där utslagningen till Vi i Femman är långt brutalare än den någonsin varit i barn- och ungdomsidrotten. Där har curling-föräldrarna verkligen något att ta tag i.

Djup splittring i Tennis Syd- personal har sagt upp sig och i styrelsen råder oenighet

Challenge 1 december Läs här!

Det är kaos i Tennis Styd.

Den tidigare så starka regionen har under åren ofta och med rätta hyllats för sin verksamhet men nu råder en djup inre splittring som riskerar att få svåra konsekvenser för det fortsatta arbetet.

Se bara:

•Personal har sagt upp sig i protest mot hur processen gick till då Svenska tennisförbundets tidigare sportchef Johan Sjögren anställdes som ny verksamhetschef i Tennis Syd.

•Det var långt ifrån en enhällig styrelse som beslutade att anställa Sjögren men Fair Plays starke man, klubbdirektören Janne Immonen, var den ende som reserverade sig mot beslutet.

Lita på att känslorna kommer att svalla på kvällens möte i Jönköping och att det ska inte hållas för otroligt att en eller flera ledamöter inom kort lämnar styrelsen.

Personal har redan sagt upp sig, bland dem Pontus Bergevi som tillsammans med Ola Mårtensson dragit det tunga lasset tillsammans med tidigare verksamhetsansvarige Christer Sjöö som nu är generalsekreterare i förbundet.

Då det stod klart att Sjöö skulle lämna regionjobbet föreslog Bergevi & Co ett delat ledarskap för den nya organisationen. Men personalen känner sig totalt överkörd i processen och menar att styrelsen inte tagit minsta hänsyn till de anställdas åsikt.

Detta är mer än anmärkningsvärt och visar att en del personer i styrelsen lever fjärran från den verklighet där arbetet bedrivs.

Det handlar om en liten men mycket stark stab som under åren byggt upp en nära relation med klubbarna i regionen och som utvecklat ett mycket framgångsrikt samarbete med Ready Play – Växjöakademin som drivs av Stefan Edberg, Carl-Axel Hageskog och Magnus Larsson.

En reaktion därifrån kommer knappast att låta vänta på sig om inte styrelsen redan efter kvällens styrelsemöte kommer med någon form av lugnande besked till sina samarbetspartners.

Det tar lång tid och kräver såväl kunskap som stora personliga insatser för att få en organisation att fungera på sättet som Tennis Syd gjort.

Däremot kan allt raseras oerhört snabbt och jag befarar att det är vad som nu håller på att ske.

Den 9 januari nästa år tillträder Johan Sjögren som verksamhetschef.

Även om de anställdas protest inte är riktad mot Sjögrens person utan mot styrelsen och dess sätt att sköta processen blir förbundets tidigare sportchef ändå en av huvudpersonerna i denna såpa.

Ändå har han bara sökt ett jobb och fått det.

Därför tycker jag synd om Johan Sjögren.

Men hur jag än vrider och vänder på saken framstår det som en gåta hur han kunde få ett jobb som handlar om klubbutveckling.

Det är en vit fläck på Sjögrens cv.

Det går att räkna upp ett stort antal personer bara i Tennis Syd som under lång tid jobbat med klubbutveckling och kan ämnet långt bättre än elitorienterade Sjögren.

Ett gammalt minne dök upp under dagens samtal med en person som sa att Johan Sjögren säkert kan lära sig detta med klubbutveckling.

På SvD fick vi en chefredaktör som i sitt första tal till personalen sa:

”Jag kan ingenting om tidningsbranschen men ser fram emot att få lära mig det här yrket”.

Om han lärde sig något ska jag låta vara osagt - han tillförde i alla fall ingenting och efter två år var han borta.