Ymers Stockholm Open-final sänker inte dubbelns status

Vakna Elias, vi är i final och på bild

Hur ska man värdesätta bröderna Ymers finalplats i If Stockholm Open - ett underbetyg åt dubbelspecialisterna eller ett överbetyg åt Ymers?

Med tanke på att 20-årige Elias och två år yngre Mikael inte spelat ihop på åtta år ligger kanske det förstnämnda svaret närmast till hands.

Men jag ser det ändå inte så. Dubbeln är ju vad den är, där finns ett antal mycket bra tennisspelare spelare som ändå inte var tillräckligt bra för att lyckas i singel. Det är sedan länge väl kända fakta och dubbeln status sänks inte bara därför att de renodlade dubbelspecialisterna nu sätts på plats av två unga talanger som tar dubbeln på skoj.

Med det menar jag absolut inte att Elias och Mikael rycker på axlarna åt dubbeln men däremot finns inte det där tyngande allvaret och kanske är det just det som är förklaringen till deras succé.

På söndag eftermiddag spelar de alltså om titeln i If Stockholm Open och jag träffade dem efter lördagskvällens semifinal:

Glädje receptet för Ymers dubbelsuccé

*

På lördagen var det härlig och tät stämning i Kungliga och förhoppningsvis blir det likadant på söndagen. Vissa kvällar under veckan har det låtit annorlunda vilket får mig att tycka så här:  "Quiet please"

Den här svidande kritiken kommer inifrån och kan inte viftas bort av svensk tennis

Mycket läsvärd DN-artikel

Kritik utifrån kan alltid viftas bort.

Det är långt svårare när kritiken kommer från det egna ledet.

Då går det ju inte att säga att den som tyckt till inget begriper eller inte är tillräckligt insatt.

Därför ska det bli mycket intressant att se hur svensk tennis reagerar på den sågning som Davis Cup-kapten Fredrik Rosengren och Svenska tennisförbundets sportchef Johan Sjögren består svensk tennis i en artikel i DN.

Det är DN:s tennisjournalist Nils Palmgren som står bakom den mycket läsvärda och för svensk tennis så viktiga artikeln. Det är initierat, gediget och seriöst och den som försöker vifta bort detta som sensationsjournalistik är ute i ogjort väder.

Jag välkomnar artikeln. Har själv under många år i tidningsartiklar, blogginlägg och andra sammanhang belyst tillståndet i svensk tennis och de många positiva reaktionerna som kommit från gräsrotsnivå har helt lyst med sin frånvaro från de som styr och ställer på olika nivåer i svensk tennis.

Någon i förbundet kallade mig vid ett tillfälle svensk tennis värste fiende.

Väntar med intresse på att höra vad Fredrik Rosengren och Johan Sjögren kommer att kallas efter detta: Domen över tennisframtiden Totalt mörker"