Finns både plus och minus med tennisens stjärnkvartett

SvD idag

Herrtennisen har i många år kretsat kring de fyra stora.

Det är både på gott och på ont.

Plus: Det globala intresset för sporten har aldrig varit större.

Minus: Turneringar som inte kan visa upp någon i stjärnkvartetten får liten uppmäksamhet i media och når därför inte ut till den breda idrottspubliken.

Stockholm Open är ett bra exempel.

I går avslutades den 47:e upplagan där världsfemman Tomas Berdych genom segern mot amerikanska framtidshoppet Jack Sock tog sin tredje SO-titel.

Jag brukar använda mina allmänt idrottsintresserade vänner som ”termometer” för att få reda på hur heta olika turneringar är utanför kretsen av de redan frälsta.

För fem år sedan var intresset för SO på kokpunkten. Allt tack vare Roger Federer.

I år var temperaturen lägre och det trots ett mycket starkt startfält med en topp-tio-spelare och ytterligare två spelare bland de 15 bästa i spetsen.

Att högklassiga spelare som Tomas Berdych, Richard Gasquet och Gilles Simon är anonyma visar att den tourdrivande spelarorgansationen ATP inte lyckats marknadsföra toppspelarna bakom de fyra stora.

Roger Federer, Rafael Nadal, Novak Djokovic och Andy Murray har i nämnd ordning skapat tennisens starkaste era genom tiderna vilket innebär att många spelare som skulle varit fixstjärnor i andra generationer nu blir parenteser i historien.

SO är en av runt 40 turneringar i 250-kategorin där såväl prispengar som rankningspoäng är lägre än i de övriga två kategorierna.

Dessutom är 250-turneringar inte garanterade att få toppspelare i startfältet utan dessa måste istället lockas med startpengar.

Vad välja - lägga allt på en megastjärna eller fördela pengarna på flera toppspelare?

För att turneringen ska få stort utrymme i media är det första alternativet bäst. Ändå föredrar jag det andra.

Dels därför att ett avhopp inte får luften att gå ur ballongen men främst därför att detta alternativ tar störst hänsyn till den trogna tennispubliken.

Den förstår att sätta värde på Berdych och de andra toppspelarna och uppskattar möjligheten att få se tonåringar som Alexander Zverev och Thanasi Kokkinakis live redan innan dessa får sina förmodade stora genombrott.

Sedan torsdagens åttondelsfinaler har det varit fullsatt, folkligt och festligt i Kungliga hallen.

Men festkänslan försvann i slutvinjetten eftersom finalen - 7-6, 6-2 - blev en av de torftigaste på många år. Jag räknade till fyra, med god vilja fem, riktigt underhållande dueller.

Då 23-årige Sock vid 5-4 inte lyckades serva hem första set gick luften ur honom och fortsättningen blev inte ens spännande.

Fotnot: Artikeln publicerad i dagens SvD

Mat, tennis, tvätt, religion - lär känna tennisstjärnorna

Framtidshoppet Mikael Ymer  Foto: Sebastian Ullberg för If Stockholm Open

Vilken mat lagar Grigor Dimitrov för att imponera? Hur viktig är religionen för Mikael Ymer? Behöver Tomas Berdych utveckla sitt spel för att bli topp-tre? Tvättar Robert Lindstedt när han är hemma? Vad säger egentligen Gilles Simon om Frankrikes nye Davis Cup-kapten Yannick Noah- mellan raderna alltså? Kommer Johan

Brunström ihåg vad han glömt?

Många frågor som får sina svar på If Stockholm Opens hemsida.
Under veckan i Kungliga hallen har Torbjörn Dencker och jag träffat de största stjärnorna och de svenska profilerna i en lite annorlunda miljö. Samtalen har inte bara handlat om tennis utan vi har också försökt att lära känna personerna bakom stjärnfasaden.Kolla intervjuerna här.

Fotnot: Som ni märkt har det inte blivit så mycket bloggande denna vecka och anledningen är just att jag har fullt upp i If Stockholm Open.
Allt om If Stockholm Open

En oförglömlig kväll med golvstamp, gåshud och tårar

En bild säger mer än t...... Foto: Karolina Brunström

Ibland är idrotten lite extra grym.

Men samtligt lite extra härlig.

Som igår kväll.

Alla som var på plats i Kungliga hallen fick uppleva allt det där som gör idrotten så fantastisk.

Det var bara ett fel.

Finländaren Jarkko Nieminen förlorade.

Å andra sidan: om den 34-årige finländaren hade besegrat Nicolas Almagro skulle scenariot i Kungliga hallen inte blivit vad det blev:

En gråtande förlorare som hyllades med en flera minuter lång ovation, åskådare som hade gåshud och var blanka i ögonen av rörelse.

Nieminen hade två matchbollar, vara bara någon millimeter från att avgöra på den ena men utan att vara det minsta nedvärderande känner jag att hans sista match på ett sätt summerade hela Jarkkos långa karriär.

Även om den utan tvekan varit mycket framgångsrik har den där lilla men betydelsefulla pricken över i:et saknats. Han var nära den prestigefylla topptio-listan men var som bäst tre platser ifrån den. Han kom till korta i elva av sina 13 finaler, bland annat då de tre i If Stockholm Open (2001, 2005 och 2011).

Men allt det där kvittar väl egentligen och då i synnerhet en kväll som denna.

Jarkko Nieminen går till historien som en av tennisens sportsligaste och mest omtyckta spelare genom tiderna.

Det blir tomt utan honom.

Så: Tack Jarkko!

**

Markus Eriksson och Mikael Ymer i singlarna, Johan Brunström och Fred Simonsson i dubbel. Det är laget Sveriges Davis Cup-kapten Fredrik Rosengren tagit ut till ödeskvalet mot Danmark 31 oktober-1 november. Isak Arvidsson ingår i truppen som åker till Slagelse och konkurrerar med Simonsson om platsen bredvid Brunström. Mitt tips är att Arvidssons DC-rutin i slutänden väger över till hans fördel.

Danmarks trupp ger inte anledning till skrämselhicka. Ankaret Frederik Nielsen blir favorit i sina två singlar och är en stark dubbelspelare. Christian Sigsgaard, Andreas Bjerrehus och Thomas Kromann saknar rankning. Nielsen/Kromann bildar par i dubbeln och det mesta talar för att just den avgör vilket av lagen som åker ner i division II.

Mikael Ymer given i DC-laget - Elias öde avgörs på tisdagen

Mikael Ymer är given i Sveriges Davis Cup-lag.

Åtminstone i mina ögon.

Om DC-kapten Fredrik Rosengren håller med får vi veta under tisdagen.

Då tar nämligen Rosengren ut det lag som nästa helg möter Danmark på bortaplan i det ödeskval som avgör om Sverige nästa år ska spela i division I eller II.

Överlägsne Sverigeettan Elias Ymers medverkan är i skrivande stund osäker. Han fick på måndagen sin skadade axel undersökt i magnetkamera och får vänta ett dygn på resultat.

Oavsett om 19-årige Elias kan spela eller inte ska Mikael kunna känna sig säker på en plats.

För bara en vecka sedan var jag betydligt mer tveksam. Då kunde Mikael på grund av en höftskada inte vara med på det förberedende DC-lägret i Kungliga hallen där Markus Eriksson var stabilast av kandidaterna. I det läget fanns ännu inget frågetecken för Elias medverkan och allt var bäddat för Elias och Markus i DC-singlarna.

Men sedan dess har mycket hänt. Mikaels höftbesvär försvann, han började att spela allt bättre på lägret och efter sin ATP-debut på måndagskvällen kan det inte råda någon tvekan om att han är redo för debut också i Davis Cup.

Även vi som är i det närmaste allergiska mot uttrycket hedersamma förluster lockas att använda det så här bara några timmar efter Mikaels sorti ur If Stockholm Open.

Ett år äldre tysken Alexander Zverev vann med 7-6, 6-7, 6-4 i en dramatisk tillställning som trollband publiken och framkallade det där klassiska golvstampet i Kungliga hallen.

Vi ska inte dra för stora växlar på Mikaels insats. Dels förlorade han och dels ska vi komma ihåg att han hade ett i flera avseenden tacksamt utgångläge.

Zverev är rankad 83 men fortfarande orutinerad, det var första gången han mötte en yngre spelare på ATP-touren och han hade allt att förlora. Dessutom är den 198 centimeter långe tyskens självförtroende något sargat eftersom han har fyra raka förluster efter segern i kvalfinalen i US Open i september.

Om det var detta eller underskattning som i kombination med Mikaels anmärkningsvärt respektlösa inledning gjorde att hemmafavoriten kunde bryta direkt och serva för setet vid 5-3 ska jag låta vara osagt. Hur som helst utjämnade Zverev efter två blankgame.

I första sets tiebreak hade Mikael två setbollar och på båda lyste hans orutin igenom. På den första var båda spelarna framme vid nät men istället för att slå bollen mot Zverevs kropp försökte Mikael med en undanläggning. På den andra hade han bra läge på forehand men stannade upp då han trodde att Zverevs boll var ute och chansen försvann i en misslyckad stoppboll.

Annars vann hemmafavoriten rikligt med poäng genom läckra stoppbollar och just hans variation i spelet gick hem hos publiken. Mikael spelar med stor fantasti och kan med sina känsliga handleder kollra bort motståndaren. Dessutom har han en fantastisk förmåga att kunna vända även hårt trängda lägen i bolldueller.

I början av andra set visade sig juniortakterna igen. Istället för att lägga de missade setbollarna till handlingarna fanns de kvar i hans huvud och vips stod det 0-4.

En rutinerad motståndare hade stängt matchen där men i tron att allt redan var klart tappade Zverev all fokus.

Nu höll det ändå inte hela vägen fram för Mikael Ymer och det kvittar faktiskt.

Visst hade det varit fantastiskt om han vunnit i sin ATP-debut vilket skulle ha inneburit möte med världsfemman och titelförsvararen Tomas Berdych.

Men det räcker så gott med att Mikael Ymer fick visa varför just han är svensk tennis stora framtidshopp – hans bror Elias är nutid – och varför han är värd en plats i det svenska Davis Cup-laget.

Om jag var DC-kapten skulle följande lag tas ut på tisdagen:

Elias och Mikael Ymer i singel. Johan Brunström/Isak Arvidsson i dubbel.

Om det visar sig att Elias inte kan spela: Mikael Ymer och Markus Eriksson i singel, Johan Brunström/Isak Arvidsson i dubbel.

Låt bröderna Ymer slippa jämförelser med fixstjärnor

SvD i dag

Bara 17 år gammal gör Mikael Ymer ATP-debut.

Det kan kanske ligga nära till hands att jämföra honom med Roger Federer, Novak Djokovic, Rafael Nadal och andra fixstjärnor som debuterat i unga år.

Men det finns anledning att inte göra några sådana liknelser.

För hur många är det som hört talas om om Jean-Francois Caujolle, Jonathan Eysseric eller Dinu Pescariu?

Förmodligen är det inte många som svarar jakande och då gjorde de tre doldisarna ändå ATP-debut redan som 17-åringar.

Listan på underbarn som inte lyckas slå igenom är betydligt längre än den över namn på unga debutanter som nått toppen.

I vilken kategori Mikael Ymer en dag ska sorteras in under står skrivet i stjärnorna.

Han är världsfyra bland juniorer, tog i somras EM-guld för 18-åringar, nådde final i Wimbledons pojksingel och har under året också spelat hem sin första Futuretitel.

Det är ett bättre facit än vad hans två år äldre bror Elias hade i motsvarande ålder.

Men det säger fortfarande inget om hur framtiden för Mikael ser ut.

Jag tror att han kommer etablera sig på touren och med tiden nå en framskjuten rankningplacering. Tror alltså. Har varit med för länge och har sett för många stora talanger försvinna på vägen för att kunna hävda att vägen till toppen är utstakad för honom.

Samtidigt går det på ett sätt att förstå varför förväntningarna på bröderna Ymer är så våldsamt uppskruvade. Svensk herrtennis har varit svältfödd på framgångar efter det Robin Söderling sommaren 2011 lämnade scenen.

Längtan efter en arvtagare är så stark att vi journalister och många i tennis-Sverige haussar framgångar som vi i den hårda konkurrensen på 80-talet knappt hade tagit notis om.

Det finns risker med att ge unga idrottare långt större uppmärksamhet än vad de förtjänar genom sina resultat.

•Pressen på dem blir långt större än vad den ska behöva vara.

•Berömmelsen kan stiga dem åt huvudet och skapa en mättnadskänsla.

För att eliminera dessa risker krävs att idrottaren har en inre glöd och en stark närmaste omgivning.

Elias och Mikael har både och. Deras jordnära föräldrar är stöttande men allt annat än pushande och deras respektive coacher Galo Blanco och Johan Hedsberg kan om så skulle behövas tala om för sina adepter att det inte finns några genvägar till toppen.

Mikael har förstås lite blandade känslor inför sin debut i Stockholm Open. Glädjen över att få chansen grumlas av att han får den därför att Elias axelskada sätter stopp för spel.

I första omgången ställs 607-rankade Mikael mot ett år äldre tysken Alexander Zverev som redan klättrat till 80 på listan.

Precis som Mikael debuterade Elias på ATP-touren som 17-åring och drygt två år senare ligger han 131:a.

Allt talar för att de lågmälda bröderna från Skara kommer att vara svensk tennis stora hopp under ett antal år.

Så visst finns det tid att låta dem utvecklas i deras egen takt.

Fotnot 1:  Artikeln publicerad i dagens SvD.
Fotnot 2:: Mikael Ymer berättar bland annat om sin starka tro och om varför han har Zlatan som idol

Ymer får göra ATP-debut efter Ymers återbud till SO

Challenge i går

Elias Ymer har lämnat återbud till If Stockholm Open.

Den axelskada som i går tvingade den 19-årige Sverigeettan att bryta Challenger-turneringen i franska Rennes är så svår att läkaren givit Ymer spelförbud.

Det wild card Elias fått till SO går nu istället till hans två år yngre bror Mikael som därmed får göra ATP-debut.

Elias Ymer har under en tid haft problem med höger axel och i veckans Challenger blev besvären så svåra att han tvingades bryta sin match i andra omgången. Efter dagens magnetkameraundersökning fick Elias beskedet att han måste vila för att inte ytterligare förvärra skadan.

Mikael Ymer har varit inställd på att kvala till turneringen men går nu alltså in direkt.

Nu är det bara att hålla tummarna för att Elias Ymer blir spelklar till Sveriges Davis Cup-kval mot Danmark helgen efter SO.

Söderling tillbaka på banan - spelar för Barncancerfonden

Tidigare världsfyra och tvåfaldig Grand Slam-finalist

Vem har inte drömt om att få spela tennis med tidigare världsfyran Robin Söderling?

Nu finns möjligheten.

En timme med Söderling auktioneras ut och samtliga intäkter går oavkortat till Barncancerfonden.

– Som så många andra har jag sett närstående personer drabbas av cancer. Det är en fruktansvärd sjukdom och speciellt tungt är det naturligtvis då barn drabbas, säger Söderling till Challenge.
– Därför känns det extra viktigt att vara med och stötta Barncancerfonden genom denna auktion.

Vill just Du bli den som får spela en timme med den tvåfaldige Grand Slam-finalisten som numera är turneringsdirektör i If Stockholm Open?

Då börjar du med att klicka här