Lindstedt och Melzer bryter - spännande par i Båstad

Ett stabilt DC-par som gör debut ihop på ATP-touren

Två svenska dubbelveteraner gör debut i SkiStar Swedish Open – ja, som par alltså.

Robert Lindstedt och Johan Brunström utgör sedan flera år ett stabilt dubbelpar i Sveriges Davis Cup-lag men har aldrig spelat tillsammans på ATP-touren.

Det är kanon att de nu beslutat sig för att göra det. Genast ökar intresset för dubbelturneringen i Båstad.

Jag tror bestämt att dubbeln skulle få högre status om det bildades fler nationspar och om antalet partnerbyten minskade. Tog upp ämnet på Challenge - Så kan dubbeln få ett lyft- under Franska mästerskapet där bara 17 av de 58 direktkvalificerade paren utgjordes av landsmän.

Johan Brunström har under första halvan av säsongen haft nio olika partners

och trefaldige Wimbledon-finalisten Robert Lindstedt har haft sex olika.

Tyvärr blir SkiStar Swedish Open deras enda ATP-turnering tillsammans eftersom deras rankning inte räcker för direktkvalificering.

Efter Båstad kommer Lindstedt att kampera ihop med 29-årige britten Dominic Inglot. Det bara några månader långa samarbetet mellan Lindstedt och Jürgen Melzer är nämligen över. Österrikaren har för Lindstedt uppgett att han ska lägga av efter Wimbledon medan rykten gör gällande att han tänker spela dubbel i par med Philipp Petzschner, tysken med vilken Melzer för fem år sedan finalbesegrade Lindstedt/Horia Tecau i Wimbledon.

Lindstedt kommer efter Båstad att spela i par med 29-årige britten Dominic Inglot.

Mycket talar för att den 38-årige veteranen innan dess lagt en 19:e titel till samlingen i vilken det redan finns tre Båstad-titlar.

Tre år yngre Brunström har fem titlar och är regerande mästare i Båstad där han i fjol segrade i par med Nicholas Monroe.

Williams suveränitet skapar brett intresse för damtennis

En seger från 21:a Grand Slam-titeln

Hon har 70-8 i matchfacit mot de övriga topptiospelarna.

Hon har inte förlorat mot stjärnkollegan Sjarapova sedan 2004.

Hon har aldrig förlorat mot Paris-finalisten Lucie Safarova.

Jag förstår absolut de som menar att Serena Williams överlägsenhet tar bort spänningen i damtennisen – för så är det ju.

Men när samma personer hävdar att damtennisen i och med detta är ointressant håller jag absolut inte med.

Blev 100 meter ointressant när enda frågan var vem som skulle komma tvåa efter Usain Bolt?

Försvann intresset för golf när Tiger Woods dominerade som mest?

Tappade vi lusten att kolla på herrtennis under Roger Federers storhetstid?

Nej, nej och nej.

Det är ju en ynnest att på plats eller framför tv:n få följa några av de största idrottsprofilerna genom tiderna.

Serena Williams har sina egna nerver som enda motståndare och snart 34 år dominerar hon sporten kraftfullare än kanske någonsin tidigare. Genom sin särklass står hon ständigt i fokus och blir ett känt namn även för personer som inte är så idrottsintresserade men som fascineras av individer vilka svarar för unika prestationer.

Det är guld värt för damtennisen. Att Serena Williams nästa vecka kommer till Båstad för att spela Collector Swedish Open känns på ett sätt nästan overkligt. Turneringen är en av de minsta på WTA-touren och kan visa upp den största stjärnan, dessutom för andra gången på tre år och då ska man komma ihåg att Serena Williams ytterst sällan spelar denna kategori turneringar.

Några exempel på världsettans storhet:

I dag tog hon sin 27:e raka seger i Grand Slam-sammanhang. Hon har förlorat en match i år. Hon har 70-8 i matchfacit mot de övriga spelarna på topptio-spelarna där Maria Sjarapova är den enda med fler än en seger mot amerikanskan.

Så här ser det ut.

2. Petra Kvitova: 5-1.
3. Simona Halep: 5-1.
4. Maria Sjarapova: 18-2.
5. Caroline Wozniacki: 10-1.
6. Lucie Safarova: 9-0.
7. Ana Ivanovic: 8-1.
8. Katerina Makraova: 4-1.
9. Carla Suarez Navarro: 6-0.
10. Angelique Kerber: 5-1.

Då blir förstås 20-rankade överraskningen Garbine Muguruza en munsbit i lördagens final?

"Serena Slam" och"Grand Slam"? Det där hörde jag inte

Nja, det är kanske inte så säkert ändå. Den 21-åriga spanjorskan slog sensationellt ut Williams i fjolårets Franska mästerskap och tvingade fram ett avgörande set då de i början av året möttes i åttondelsfinal i Australian Open.
Visst finns en risk att Muguruza likt många andra finaldebutanter i dessa stora sammanhang kommer att drabbas av stora skälvan men det kan också hända Williams.
Hon har allt att förlora.
Vid seger tar hon karriärens andra ”Serena Slam” (fyra GS-titlar i följd) och behöver i höst ”bara” vinna US Open för att bli första spelare att ta en Grand Slam sedan Steffi Graf 1988.
Försätter Williams de möjligheterna mot en spelare som Muguruza kommer det att svida djupt och länge.
Så fort någon under Wimbledon nämnt ”Serena Slam” eller Grand Slam för världsettan har hon sagt att hon inte ens vill tänka på någon av sakerna.
Det om något visar hur stor betydelse hon fäster vid dem.

Stämpeln som dumdryg diva svider säkert mer än böter

Nick Kyrgios fick i dag böter för sitt uppträdande i förlustmatchen mot Richard Gasquet.

Den 20-årige australiern bötfälldes dock enbart för att ha svurit och inte för att han demonstrativt skänkte bort ett game i andra set.

För det kunde Kyrgios ha fått böter på 20 000 dollar eftersom han bröt mot Internationella tennisförbundets (ITF:s) regel att en spelare ska göra sitt bästa för att vinna en match.

Det gjorde Kyrgios definitivt inte - i det gamet.

Borde han då inte ha fått dryga böter?

Jag är kluven. Att Kyrgios uppträdde barnsligt, oproffsigt och respektlöst råder ingen tvekan om men vi har under åren sett exempel på spelare som klarat sig undan böter trots att de tankat i ett set och ibland i en hel match.

Sådana blunders kan i sig förstås inte rättfärdiga att Kyrgios klarade sig undan. Men frågan är om tankning i ett game är liktydigt med att spelaren inte gör sitt bästa för att vinna matchen. Att den 29-rankade australiern inte gjorde ens minsta antydan till att försöka vinna det omtalade gamet är solklart men är inte heller representativt för hans insats i stort.

Okej, andra set var över på 24 minuter och ja, Kyrgios uppträdande då lämnade mycket i övrigt att önska men det handlade i mina ögon ändå inte om en uppenbar tankning.

Samtidigt är det förstås närmast skrattretande att Kyrgios klarade sig undan med 2 000 dollar i böter samtidigt som Gasquet fick 3 000 dollar i böter då han i ilskan slog sönder racket.

Böterna märks inte ens i någon av spelarnas plånböcker men jag hoppas att den massiva kritik Kyrgios fått både svider och fungerar som en läxa.

Men det är upp till honom och hans närmaste omgivning att hantera saken.

Om Kyrgios varit åtminstone halvmogen skulle han självklart bett om ursäkt redan på presskonferensen men istället förstärkte han med sin spydiga attityd bara bilden av sig att vara en dumdryg diva.

Allra hårdast är kritiken mot honom i Australien, den fantastiska tennisnationen som under åren fått fram mängder av stjärnor och några av sportens största gentlemän.

Sedan har det förstås funnits några undantag. Ärke-rötägget Pat Cash är självklart det främsta. Han var så illa omtyckt i hemlandet att Mats Wilander och Stefan Edberg hade ”hemmaplan” i Australian Open-finalerna mot Cash. Bernard Tomic går mer i Cash än i till exempel gentlemannen Rod Lavers fotspår och detsamma verkar bli fallet med Kyrgios.

Eller så växer fjolårets sensationsman - till kvarten efter skräll mot Rafael Nadal - så småningom upp. Men att döma av vad han säger nedan kan det komma att ta sin tid:

Apropå Pat Cash: Han är inbjuden till SkiStar Swedish Open för att spela uppvisningsdubbel med andra slocknade stjärnor. Förra året var John McEnroe där. Jeff Tarango 2016?

**

Jag lider med Serena Williams. I dag tvingades hon i tre set höra till Victoria Azarenkas skrik och i semifinalen måste hon lyssna till Maria Sjarapova. Ur hälsoperspektiv en mardrömslottning för världsettan. Men annars en drömlottning. Hon har nu 17-3 inbördes mot Azarenka och har vunnit 16 raka matcher mot Sjarapova efter ryskans senaste seger – 2004!

Dimitrov söker coach igen

Det började så bra i Stockholm för Dimitrov/Rasheed

Världselvan Grigor Dimitrov bryter med coachen Roger Rasheed.

Deras samarbete inleddes under If Stockholm Open hösten 2013 där Rasheed fick se sin nye adept ta karriärens första ATP-titel.

Dimitrov, som innan dess ingick i akademin Good to Great och då hade sin träningsbas i Stockholm, tog tre ATP-titlar förra säsongen då han också var i semifinal i Wimbledon och kvartsfinal i Australian Open.

Första halvan av årets säsong har det gått betydligt tyngre för den 24-årige bulgaren. Två semifinaler i 250-turneringar är hans bästa resultat på ATP-touren och åttondelsfinalen i Australian Open är främsta notering i Grand Slam. I Franska mästerskapet föll han direkt och i Wimbledon blev det respass i tredje omgången.

Murray kan lära av Ymer - skotten dras med juniorlater

""Ååååh, nu slog han serveess igen"

Andy Murray är en fantastisk tennisspelare – och en tråkmåns på banan.

Hans minspel och kroppspråk påminner om en bortskämd junior som surar så fort det går honom emot. Killen fyllde 28 år i maj men har ännu inte gjort sig kvitt juniorlaterna efter förlorade poäng då han blänger på och/eller gapar något till sitt team på läktaren.

Det är bedrövligt att se.

Den skotske världstrean kan ju uppträda moget. Det visade han under sina två år med coachen Ivan Lendl som innan de inledde samarbetet gjorde klart att han inte tolererade att bli utstirrad eller utskälld av sin adept.

Det tog skruv.

Murray blev av med gamnacken och tog under Lendls ledning två Grand Slam-titlar och OS-guld.

När Murray nu fallit tillbaka i gamla synder är det hans coacher Jonas Björkman och Amelie Mauresmo som måste försöka få sin adept att ändra attityd. Självklart har det funnits saker – till exempel att utveckla Murrays offensiva spel - som stått högre upp på dagordningen men ju längre tid som går desto svårare lär det bli för Björkman/Mauresmo att förändra den hetlevrade skottens attityd.

"Vad ropade han nu då?"

När jag i dag såg Murray gnälla och muttra över Ivo Karlovic fantastiska servande – 29 servess – tänkte jag tillbaka på kroatens första match i turneringen. Då slog han 42 ess. Inte med en min eller gest visade motståndaren tecken på uppgivenhet utan peppade istället sig själv mellan poängen. Det var moget och proffsigt och spelaren fråga är nio år yngre än Murray. Så visst har skotten på den punkten en hel del att lära av Elias Ymer.

**

Måndagen andra veckan är den kanske häftigaste under Wimbledon. Efter söndagens traditionella vilodag går turneringen in i sitt slutskede och just måndagen bjuder en lång stjärnparad i såväl herr- som damturneringen.

I dag fick vi bland annat se:

•Serena Williams spela stabilt efter djupdykningen i tredje omgången mot brittiska ettan Heather Watson. Världsettan besegrade sin storasyster Venus och möter i kvarten tidigare världsettan Victoria Azarenka. Williams leder 16-3 inbördes och har inte tappat set på deras tre tidigare möten på gräs. Men vitryskan har varit nära seger i årets två tidigare möten, hade matchboll i Madrid och 1-0 i set och 4-2 i Franska mästerskapet.

•Titelförsvarande Novak Djokovic förlora de två första seten mot sydafrikanske veteranen Kevin Anderson. Den serbiske världsettan brukar ha råd att starta matcher lite på halvfart men har det inte på tisdagen. 2-2 i set då spelet ikväll bröts på grund av mörker. Segraren möter i kvarten fjolårets US Open-segrare Marin Cilic.

•Kanadensaren Vasek Pospisil vinna ytterligare en match i skiljeset. Tre av hans fyra matcher har gått till fem set. 56-rankade Pospisil är ende oseedade kvartsfinalist och frågan är om han har krafter kvar till mötet med Murray. Är kanske tur i oturen för Pospisil att han och Jack Sock är utslagna i dubbel. Titelförsvararna föll mot John Peers och Jamie Murray, Andy Murrays yngre bror.

•Gilles Simon slå ut världssexan Tomas Berdych i raka set.

•Stanislas Wawrinka ta sin fjärde raka 3-0-seger. Belgaren David Goffin pressade schweizaren till tiebreak i de två första seten men det var ingen överraskning att Goffin kom till korta. Han har 1-18 i matchfacit mot topptio-spelare.

Här i alla fall en tradition som brutits i Wimbledon

Wimbledon håller hårt på sina traditioner.

Men allt är sig inte likt.

Den sportsliga publik som fanns tidigare är borta – åtminstone då hemmaidolerna spelar.

Att Andy Murray, Heather Watson och de andra britterna har ett mycket röststarkt stöd är i sig inte anmärkningsvärt. Det är däremot jublet då hemmaspelarnas motståndare slår dubbelfel eller svarar för grova missar.

Vi såg ett antal exempel på det – främst i första set - då Murray idag besegrade kroatiske kanonservaren Ivo Karlovic men det var ändå ingenting mot den skock enögda fanatiker som häromdagen jublade när Serena Williams drabbades av mental kramp mot Watson. Ju grövre missar från Williams desto större jubel från åskådarna.

Sådant uppförande brukar vi vara förskonade ifrån inte bara i Wimbledon utan i tennis överhuvudtaget. Sedan finns det förstås alltid undantag som bekräftar regeln. Davis Cup och Fed Cup är sådana men så handlar det där också om landskamper. London-OS 2012 är ett annat undantag. Roger Federer blev i finalen mot Murray överrumplad av den då ovanliga inramningen runt Wimbledons centercourt och kanske var det just där och då den brittiska publikens beteende förändrades.

Jag är absolut inte någon stockonservativ tennissnobb som menar att det ska vara knäpptyst under bollduellerna eller att åskådarnas reaktioner ska inskränka sig till artiga applåder.

Men att hoppa upp ur stolen, sträcka armarna i luften och jubla när en spelare gjort dubbelfel är något helt annat.

Det är osnyggt och osportsligt.

Jo, jag vet att det går till på motsvarande sätt i fotboll, hockey, handboll, basket och en rad andra idrotter. Publiken jublar inte bara när motståndarlagets straffskytt missar utan buar och busvisslar också då straffskytten gör sig redo.

Det är så det fungerar i dessa idrotter.

Men i tennis råder andra oskrivna regler. Och ska nu tennis ta efter andra idrotter är det väl lika bra att ta steget fullt ut. Varför inte bua eller busvissla när en spelare ska serva? Eller varför inte mitt under bollduellen då spelaren har ett upplagt smashläge?

Kanske är det läge också för golf att haka på trenden. Tänk er Henrik Stenson i omspel mot en hemmafavorit i US Open. Sänker svensken sin tremeterspuff vinner han. Runt omkring står skränande och busvisslande åskådare som gör allt för att störa honom.

En önskvärd utveckling?

Inte i mina ögon. Alla idrotter har sina traditioner och sina oskrivna regler och det ger dem dess särprägel och charm.

Williams mentala k(r)amp är plågsam för fler än henne

Överlägsen världsetta - med sviktande nerver

Plötsligt och utan förvarning låser det sig för henne. Fotarbetet är som bortblåst och med det

försvinner tajmingen i slagen. Frustrationen övergår i panik. Den syns i blicken och på kroppsspråket. Varken hennes kropp eller knopp fungerar.

På bara några minuter har den suveräna och överlägsna världsettan Serena Williams förvandlats till ett nervknippe.

Vad är det egentligen som händer med henne?

Jag tror helt enkelt att Serena Williams är rädd för att förlora och att den rädslan vuxit sig större än hennes motivation att vinna. Det är en lekmans teori och självklart kan en idrottspsykolog med sin kunskap bättre förklara vad som händer när en idrottare drabbas av mental kramp.

För att just det är vad Serena Williams fått vid åtskillga tillfällen under de senaste åren råder det i alla fall ingen tvekan om.

Det är då rent plågsamt att se den 33-åriga amerikanskan spela. Hon radar upp oprovocerade missar, missbedömer bollar och rör sig som om hon går på tunn is och är livrädd för att falla igenom. Under dessa perioder skriker hon så högt efter vunna poäng att man kan förledas tro att hon just tagit titeln.

Om en spelare rankad runt 50 under en match plötsligt skulle sänka sin spelnivå lika mycket som Williams ibland gör skulle den spelaren framstå som en korplirare vilken hamnat i helt fel turnering.

Men eftersom Williams är så överlägsen konkurrenterna klarar hon oftast sig vidare tack vare en tillräckligt hög lägstanivå och en stark serve. Självklart får hon ibland hjälp av att motståndaren med en jätteskräll inom räckhåll inte riktigt pallar trycket.

Tidigare har Williams främst darrat då hon ska knyta ihop en match men i Wimbledons tredje omgång skedde det redan i början på andra set. I första hade hon spelat ut 59-rankade brittiska ettan Heather Watson. Sedan hände något. Visst, Watson spelade upp sig då en del av respekten för världsettan försvann men största förklaringen till scenförvandlingen var ändå att Williams tappade det mesta som går att tappa.

Watson servade vid 5-4 i skiljeset där hon också hade serven vid 3-0.

Tid att försöka samla tankarna

Att Williams då höjde sig åtminstone en aning överraskade inte eftersom vi sett det tidigare då hon hamnat i underläge. Väl ikapp och förbi låste det sig igen för henne.

Men hon krånglade sig i alla fall vidare och drömmen om en 21:a Grand Slam-titel, en sjätte Wimbledon-titel och en Grand Slam lever. Nu behöver hon vinna ”bara” fyra matcher till i Wimbledon och sju i höstens US Open för att bli första spelare sedan Steffi Graf 1988 att segra i samtliga fyra Grand Slam-turneringar under en säsong.

Det kan förstås ta slut redan i måndagens åttondelsfinal i Wimbledon. Där möter hon sin dröm- och mardrömsmotståndare: två år äldre syrran Venus som vann deras senaste möte men ligger under med 14-11 totalt.

Säkert lär det bli snack om uppgjord match om Serena vinner. Sådana spekulationer har det nämligen varit runt ett antal av deras matcher och det har sagt att det är deras pappa Richard som bestämmer vem av döttrarna som vid just det tillfället har mest att vinna på en seger.

Jag har inte en aning om någon av deras matcher varit uppgjord och spekulerar inte kring det heller nu.