OS-uttagningen av Sjarapova skadar rysk idrott ytterligare

Blir borta fyra år - OM reglerna följs

Dopningsavstängda Maria Sjarapova togs i dag togs ut i Rysslands OS-trupp.
Det berättar sajten inside the games som refererar till den ryska nyhetsbyrån TASS.
En efterlängtad dementi och förklaring om att det hela självklart beror på ett missförstånd har tyvärr inte kommit.
Så därför stämmer säkert uppgiften - tyvärr.
Eeeh – hur tänkte de styrande ?
Det är fel att generalisera men uttagningen av Sjarapova ger bara ytterligare belägg för att det i rysk idrott finns en diplomatiskt uttryck märklig inställning till dopning.

I dagsläget är alla ryska friidrottare avstängda av det internationella förbundet och den 17 juni beslutas om de ryska friidrottarna ska få vara med i Rio-OS eller inte.

Sådana kollektiva bestraffningar tycker jag är helt uppåt väggarna. Det är mycket möjligt att det finns en systematisk dopning av ryska friidrottare men det innebär ju inte att varenda en av dem är dopad. De som inte lämnat positivt dopningsprov ska självklart inte stängas av.

Maria Sjarapova har testat positivt. Hon har medvetet tagit meldonium som är förbjudet. Därmed ska hon stängas av i fyra år. Sådana är reglerna. Att meldonium förbjöds först vid årsskiftet har inte med saken att göra. Det kvittar att ryskans medicinska stab eventuellt inte informerat henne om att preparatet blivit förbjudet. Det spelar ingen som helst roll att Sjarapova själv gick ut på en presskonferens och berättade om sitt fusk innan Internationella tennisförbundet (ITF) gjorde det.

Domen mot Sjarapova kommer i juni och jag befarar att hon slipper billigare undan än vad en doldis skulle ha gjort.

Men att hon ska tillåtas spela OS i Rio? Nej, det får bara inte hända. Det skulle vara den kanske största skamfläcken i sportens historia.

Om det varit sista dagen för nominering hade ryssarna kunnat förklara att de hoppas på en frikännande dom mot Sjarapova. Men nej, först om runt tre veckor ska de nationella förbunden nominera sina trupper så det fanns alltså gott om tid att avvakta.

Dagens uttagning av henne är i sig ett exempel på sällsynt dåligt omdöme som borde slå tillbaka på enbart ryska tennisförbundet.

Så blir det nog inte. Att nominera en dopningsavstängd spelare – hon är ju avstängd under utredningen – hjälper definitivt inte till att tvätta Rysslands i detta sammanhang smutsiga byk.

Å andra sidan är rysk idrott kanske inte ens intresserat av det.

Han är näst bäst i världen men ändå ingen bra förebild

Gesten betyder inte att Murray tycker att hans coach har huvudet på skaft....

Finns det verkligen ingen coach som kan få Andy Murray att växa upp?

Jag menar, han är ändå en 29-årig småbarnspappa men beter sig som en bortskämd och tjurig tonåring som skyller på allt och alla när saker inte går hans väg.

Visst, han är också en fantastisk spelare och en kämpe men allt det där som vi kan beundra honom för blir på något mindre värt just eftersom han är tenniscirkusens värsta grinolle.

Alla stora framgångar och platsen som världstvåa till trots är han ingen bra PR för sporten och han är en dålig förebild för unga talanger. Spelare som svarar för enstaka utbrott och krossar en racket eller två får svarta skandalrubriker men är betydligt bättre förebilder än den som i match efter match utstrålar känslan att han valt världens i särklass tråkigaste yrke.

Jag har skrivit om ämnet tidigare och visst, det kan tyckas uttjatat vid det här laget. Men hellre det än att bara stillatigande se på då Murray skadar inte bara sitt eget varumärke utan i förlängningen även sportens.

De som känner skotten säger att han är hur trevlig och kul som helst vid sidan av banan men vad spelar det för roll för alla miljontals tennisfans som inte kommer honom närmare än från läktaren eller framför tv:n? Inte heller spelar det någon roll att han med sin träningsflit skulle kunna vara ett föredöme - bara en trängre krets följer hans förehavanden bakom de stora scenerna.

På dessa får vi gång se honom bete sig oförskämt och nedlåtande mot sitt team på läktaren. Efteråt ber han om ursäkt. Samma visa varje gång. Det är självklart en styrka att be om ursäkt när man gjort fel men att ändå fortsätta upprepa dumheterna gång efter gång visar på mycket stor omognad.

Under sina år med Ivan Lendl som coach uppträdde Murray klanderfritt. Lendl hade gjort klart att han inte tolererade annat. Ballade Murray ur slutade Lendl – så enkelt var det.

Men frånsett Lendl är det ingen coach som lyckats sätta sig i respekt hos Murray som nu letar efterträdare till Amelie Mauresmo.

Fransyskan antydde häromdagen i en intervju att en av orsakerna till brytningen var just Murrays uppträdande på banan:

”Där är han precis motsatsen till hur han är vid sidan av. Det kan bli förvirrande”

I Franska mästerskapet är det främst tillfällige coachen Jamie Delgado som får ta emot mest ovett. Med skrik, grimaser och gester visar Andy Murray att han anser att Delgado och de andra i teamet är nollor och att det är deras fel att hans spel inte stämmer.

I dag vände Andy Murray den från igår avbrutna matchen mot 37-årige Radek Stepanek som tog de två första seten.

Mitt hjärta klappade för Stepanek.

Inte för att han på något sätt är en personlig favorit.

Utan för att slippa se mer av Andy Murray.

Knäppa av tv:n då han spelar?

Visst, det är en möjlighet.

Men enbart det faktum att det känns som ett högst tänkbart val när världens näst bäste spelare visar upp sig säger en del.

Drömläge för Larsson i Paris - titelförsvararen var illa ute

Wawrinka slapp bli historisk

Johanna Larsson har alla möjligheter att i Franska mästerskapet tangera sitt bästa Grand

Slam-resultat.

Hon möter i andra omgången 102-rankade bulgariskan Tsvetana Pironkova som slog ut 2012 års Paris-finalist Sara Errani.

Det skulle förstås kunna vara ett tecken på att Pironkova är i sitt livs form men understryker i själva verket vad vi sett de senaste veckorna: att Errani är helt ur slag.

Johanna hade en på papperet tacksam lottning mot polskan Magda Linette, vann med 6-4, 3-6, 7-5 och når för femte gången på sju starter andra omgången på Roland Garros.

Allra bäst gick det för två år sedan då Larsson gick fram till tredje omgången där det efter två jämna set tog stopp mot den säsongens stjärnskott Eugenie Bouchard. 2014 nådde Larsson tredje omgången även i US Open där hon blev utklassad av världstian Jelena Jankovic.

*

Regerande mästaren Stanislas Wawrinka vände 1-2 i set mot Lukas Rosol som 2012 skrällde mot Rafael Nadal i Wimbledon. Rosol förlorade nyligen två matcher i rad mot Elias Ymer i Challengers men har en förmåga att lyfta sig i stora matcher. Nu mattades han i fjärde set och Wawrinka klarade sig undan att bli historiens förste titelförsvarare som gör direkt sorti på Roland Garros.

Klart han och andra undrar varför stjärnan har slocknat

Bakslagen radar upp sig för Dimitrov

Grigor Dimitrovs stjärna har slocknat.

Inte för gott förstås men redan tillräckligt länge för att resa frågan om han någonsin kommer att lysa så klart som många tidigare trott.

Jag finns i den skaran och pekade för några år sedan ut den allroundkunnige bulgaren som en framtida världsetta. Visst, loppet är absolut inte kört men för tillfället får han främst inrikta sig på att hålla en plats bland de 50 bästa.

Nu 35-rankade Dimitrov föll i dag i första omgången i Franska mästerskapet mot Viktor Troicki. Eftersom han inte hade några poäng att försvara spelar det ingen roll om vi ser till rankning men bakslaget tär självklart ytterligare på bulgarens självförtroende. Han åkte ut direkt även i Masterturneringarna i Madrid och Rom. Innan dess var han i final i Istanbul men det enda bestående minnet därifrån är ändå hur Dimitrov skämde ut sig i finalen då han fick varning, poängstraff och gamestraff efter att ha krossat racket.

Grigor Dimitrov är 25 år, fick sitt stora genombrott 2014 och det var inte alls anmärkningsvärt att han förra året fick en reaktion då han för första gången i karriären hade många poäng att försvara.

Årets dipp är mer svårförklarlig och jag kan tänka mig att Dimitrov letar förklaringar i sitt team och inom en snar framtid presenterar en ny uppställning. Med det inte sagt att detta skulle vara lösningen.

Sanningen är kanske att Grigor Dimitrov i själva verket inte har vad som krävs för att nå de höjder som många trott.

Jag tror i och för sig fortfarande att han har det men visst, ju längre tiden går desto större grogrund för tvivlen att växa.

Världsettan det största hotet mot sig själv i VM på grus"

Parisfinalist 2012, 2014 och 2015

Det skulle vara en jätteskräll om Novak Djokovic inte tar titeln i Franska mästerskapet.

Jag menar att den överlägsne världsettan har sin svåraste motståndare i sig själv under de två veckorna på Roland Garros.

Kanske sitter de tre tidigare finalförlusterna i bakhuvudet. Det kan räcka för att splittra hans fokus en dag då spelet inte flyter på som det brukar. Börjar Djokovic ovanpå det att tjafsa med åskådarna på sättet som skett tidigare kommer publiken utan tvekan att göra allt för att grusa hans förhoppningar om en titel.

Men kan serben bara undvika negativa tankar om att han är drabbad av en förbannelse i just denna turnering spelar han hem den enda Grand Slam-buckla som fortfarande saknas i samlingen.

Några utmanare finns självklart bland de 127 konkurrenterna. Här min lista på de som kan hota Djokovic om han inte spelar på topp:

1. 

   Inte alltid i balans

   Andy Murray. Trots att han alltid haft en spelstil som passar på grus lät de stora framgångarna vänta på sig till förra året då han gick till final i Madrid. I år: Semifinal i Monte Carlo, final i Madrid och titel i Rom. Finalsegern mot Djokovic där ska inte överskattas eftersom världsettan hade en tre timmar lång semifinal i knopp och kropp. Murray är en grinolle som efter varje match har anledning att be sitt team om ursäkt för alla oförskämdheter han vräkt ur sig. Samtidigt undrar jag vad hans coacher (Jamie Delgado senast i raden) säger till världstvåan då denne låtit sitt heta humör gå ut över spelet vilket bland annat skedde mot Nadal i Monte Carlo.
   
2. Stanislas Wawrinka. Regerande mästare som finalbesegrade just Djokovic i fjolårets final. När schweizaren har rytm och tajmning bjuder han på den bästa tennis som går att skåda. Svajigt humör gör honom sårbar och dåliga dagar påminner han inte ens om en världsfyra. Förra veckans ATP-turnering i Geneve visar att bitarna är på väg att falla på plats för Wawrinka och det är därför han placeras så högt. Annars har 31-åringen från Lausanne inte imponerat på gruset i år och i de tre Masterturneringarna på underlaget vann han totalt bara tre matcher. Noterbart: Även förra året genrepade Magnus Normans adept inför Paris med att ta titeln i Geneve. Han har 10-0 i finalfacit sedan 2014. Fram till dess var det 4-9.

3. 

   Drömmer om en tionde Paristitel

   Rafael Nadal. Det går förstås inte att räkna bort den niofaldige Paris-segraren som under våren visat två saker: Han är ute ur den långa formsvackan men fortfarande inte sitt bästa jag. Det har kommit perioder i matcherna där spanjoren tappat längd och tyngd i slagen och han har till skillnad från på storhetstiden inte spelat som bäst på de viktigaste poängen. Det är nog säkrast för Nadal att han får ordning på dessa viktiga detaljer till åttondelsfinalen där formstarka stjärnskottet Dominic Thiem kan vänta. Hittar Nadal under turneringen formen blir en semifinal mot Djokovic en första klassens kraftmätning.
   
4. Kei Nishikori. Föll i semi i såväl Madrid som Rom mot Djokovic, senaste gången efter en tre timmar lång rysare där den japanske världssexan spelade mycket aggressivt. En taktik som var ytterst nära att hålla.

Fler?

Nej!

Bilden av svensk herrtennis i Franska mästerskapet 2016

En bild säger mer än...

I dag inleds Franska mästerskapet på Roland Garros – skådeplatsen för några av svensk tennis största ögonblick genom tiderna.

Men årets upplaga utgör istället ett svart kapitel i svensk herrtennis historia.

För första gången sedan 1972 finns ingen svensk med i det som kallas VM på grus och där drygt 50 länder är representerade.

Björn Borg tog sex titlar och Mats Wilander tre titlar i Paris där Sven Davidson 1957 blev förste svenske Grand Slam-segrare i singel. Det var på Roland Garros Robin Söderling 2009 tillfogade gruskungen Rafael Nadal dennes första förlust i en femsetsmatch på grus. Söderling gick till final liksom året efter då han slog ut bland andra regerande mästaren Roger Federer. Stefan Edberg var i final 1989, Magnus Norman 2000 och det är i år 30 år sedan då fortfarande relativt okände Mikael Pernfors skrällde genom att gå till final.

Nu står vi inför den första Grand Slam-turnering sedan Australian Open 1980 utan svenskt deltagande i herrklasserna.

En tankeställare så god som någon för de som målar upp en mycket ljus framtidsbild.

Visst är situationen något bättre än för ett par år sedan men att 39-årige dubbelspecialisten Robert Lindstedt är ende svensk som skulle ha kvalificerat sig till Franska mästerskapet på rankning ger kanske även de största optimisterna en funderare.

Som Challenge kunde berätta häromdagen har Lindstedt tvingats lämna återbud på grund av skada vilket innebär att hans imponerande svit på 35 raka Grand Slam-turneringen bryts.

Sverigeettan Elias Ymer och tvåan Christian Lindell föll bort i singelkvalets andra omgång.

Fram till dagens dubbelottning fanns ändå ett litet hopp om att Sverige skulle få med en spelare i startfältet. Att det skulle bli de sex återbud som krävdes för att dubbelspecialisterna Johan Brunström och Andreas Siljeström kunde kvalificera sig som par låg på det teoretiska planet. Då var möjligheten något större att en av dem skulle kunna gå in som ersättare för en skadad spelare.

Men nej, så blev det inte.

Därför spelas den 115:e upplagan av Franska mästerskapet utan svenskar i herrklasserna.

Visst har Arvidsson muskler att slå sig in på högre höjder

Tog sin fjärde ITF-titel i dag

Isak Arvidsson tog i dag sin första ITF-titel i singel på drygt ett år.

Kul och efterlängtat!

Framgångar på den där nivån ger ändå inget lyft att tala om på rankningen och steget till Challengertouren är i praktiken lika stort som tidigare. Skriver det självklart inte för att förta något av sympatiske Arvidssons framgång utan för att beskriva den långa väg han och andra spelare i hans situation har framför sig.

Den nykorade segraren ligger 614 på rankningen och fyller 24 år i augusti. Titeln är hans fjärde på ITF-touren (första på grus) där han redan för fyra år sedan skrev in sig i segerrullorna.

Ytterligare en svensk som fastnat i vad de själva brukar kalla Futureträsket?

Jag hoppas att så inte blir fallet. Isak Arvidsson har potential att nå högre höjder och det gäller flera av hans landsmän på ITF-touren. Det gäller för dem att pricka in formen och få alla bitar på plats i en Challenger där en framgång betalar sig betydligt bättre, såväl rankningmässigt som ekonomiskt.

Arvidsson ska i juni spela två Challengers (Tjeckien och Slovakien) och efter det den nya Challengern i Båstad. Även om det inte är nu eller aldrig som gäller för honom skulle några starka resultat där kunna ge Arvidsson den där belöningen som hårt satsande idrottare behöver då och då för att behålla motivationen och hoppet om en ljus framtid.

Arvidsson finalbesegrade i dag Fred Simonsson ( 6-2, 6-0) och att två hemmahopp gjorde upp om titeln gav en härlig slutvinjett som understryker att vårens tre ITF-turneringar gått i i de svenska färgerna.

I Karlskrona tog Carl Söderlund singeltiteln och Arvidsson/Fred Simonsson segrade i dubbel.

I förra veckans turnering i Båstad gick Dragos Madaras och Markus Eriksson till semi i singel. Eriksson/Milos Sekulic tog dubbeltitelm.

Denna vecka segrade Arvidsson inte bara i singel utan tog också dubbeltiteln i par med tysken George von Massov. Madaras var tredje svenske semifinalist i singel.