SO-segraren hoppas att få lyfta även Davis Cup-bucklan

Juan Martin del Potro tog i SO sin första titel på 33 månader

Senast de möttes var i höstens Stockholm Open.

På fredagen ställs argentinaren Juan Martin del Potro och kroaten Ivo Karlovic åter mot varandra – denna gång handlar det om Davis Cup-final i Zagreb.

Utan att ha någon speciell förkärlek för något av lagen tycker jag att det skulle värma lite extra om tidigare så hårt skadedrabbade del Potro efter OS-silvret och titeln i Kungliga hallen (hans första titel sedan januari 2014) fick kröna säsongen med en DC-triumf.

Argentina har förlorat sina fyra tidigare DC-finaler i vilka del Potro åkt på tre av sina endast fyra singelförluster i dessa sammanhang.

Mot Spanien 2008 förlorade han första dagen mot Feliciano Lopez och då länderna möttes 2011 kom argentinaren till korta mot David Ferrer och Rafael Nadal.

Så visst är väl höstens Stockholm Open-segrare – han besegrade Karlovic i raka set i kvarten -väl unnad att nu äntligen få lyfta bucklan.

Det var just del Potro som med seger i en gastkramande femsetare mot Andy Murray visade vägen till Argentinas semifinalseger mot titelförsvarande Storbritannien. 

Juan Martin del Potro har 13-4 i singelfacit i DC och är med sin 38:e plats sitt lags etta framför 41-rankade Federico Delbonis.

Mot detta ställer Kroatien upp med världssexan Marin Cilic och 20-rankade monsterservaren Ivo Karlovic som med sin 37 år blir den äldste singelspelaren i en Davis Cup-final på – 96 år! (Australiern Norman Brookes var 43 år då han spelade final 1920).

Karlovic var med i laget men fick inte spela då oseedade Kroatien 2005 tog sin hittills enda titel. Finalen nu blir hans första framträdande i DC på fyra år med allt vad det kan betyda i extra press.

Även om rankning har en underordnad betydelse i Davis Cup där vi under åren sett ett antal jätteskrällar talar hemmaplan och ett starkare dubbelpar (Ivan Dodig/Franko Skugor mot Leonardo Mayer/Guido Pella) för att Kroatien efter tre tidigare förluster mot Argentina nu tar sin första seger.
Det skulle förresten också värma med tanke på att Cilic har Jonas Björkman som coach.

Söderling i Kings of Tennis - men McEnroe platsar inte

Robin Söderling ser fram mot Kings of Tennis

Tidigare världsfyran Robin Söderling blir extra dragplåster till Kings of Tennis.

I dag blev det nämligen officiellt att Söderling under turneringen kommer att spela en uppvisningsdubbel i par med Thomas Enqvist och mot Jonas Björkman/Mark Philippoussis.

"Känns otroligt kul att få vara en del av Kings of Tennis, ett evenemang som jag besökt många gånger. Att jag nu får chansen att spela, känns fantastiskt!”, säger den tvåfaldige Grand Slam-finalisten i ett pressmeddelande.

Matchen blir Söderlings första sedan han sommaren 2011 utklassade David Ferrer i finalen i Swedish Open där hemmafavoriten tog sin tionde titel.

Kings of Tennis avgörs i Stockhom Waterfront 8-10 mars nästa och turneringen ingår på Champions Tour.

John McEnroe ville komma tillbaka för att försöka försvara sin titel – men fick nobben av turneringsdirektören Per Hjertquist eftersom denne valt att föryngra startfältet.

Bra eller dåligt för turneringen?

Det svaret får vi först under spelveckan men ett är redan nu klart:

Ser vi till spelarnas stjärnstatus är nästa års upplaga inte i närheten av de tidigare där vi sett bland andra Pete Sampras, McEnroe, Mats Wilander, Stefan Edberg, Carlos Moya och Marcelo Rios- samtliga tidigare världsettor.

Spanjoren Juan Carlos Ferrero är ende tidigare världsetta i 2017 års startfält som i övrigt består av Jonas Björkman, Mark Philippoussis, Magnus Larsson och Arnaud Clement.

Samtidigt som den kvintettens stjärnglans är långtifrån McEnroe & Co:s innebär föryngringen att spelstandarden höjs. För de åskådare som värdesätter spelkvalité högre än namnen på spelarna innebär föryngringen alltså en positiv utveckling av turneringen.

Återstår att se om det är just spelstandarden som bedöms vara viktigare än stjärnglans. Jag är inte säker på att så är fallet. Tycker själv att föryngringen är bra men hade samtidigt gärna sett en färgstarkare tidigare världsetta än Juan Carlos Ferrero - en av de mest anonyma spelarna bland de 26 namn som toppat listan sedan rankningen infördes 1973.

Kunde det då ändå inte gått att låta McEnroe mäta sina krafter med ”ungdomarna”?

Nej, det hade inte varit lyckat.  Visserligen gör McEnroe med sina känsliga handleder tennis till skön konst - men bara mot för honom passande motstånd. Något sådant finns inte i Stockholm nästa år. Istället skulle amerikanen fungerat som utfyllnad och det hade gagnat vare sig honom eller turneringen.

Eller underskattar jag kanske den 57-årige amerikanens betydelse som publikmagnet? Att döma av filmen filmen har publiken i Stockholm ännu inte tröttnat på hans teatraliska eller äkta utbrott:

    

Ber Billing om ursäkt för den helt felaktiga formuleringen

Var naturligtvis inte så här glad då han såg gårdagens inslag

I dag har jag största anledning att be KLTK:s sportchef Rickard Billing om ursäkt.

I gårdagens inslag med Fair Play-spelarna Pablo Figueroa och Isak Arvidsson formulerade jag en mening på ett felaktigt och klumpigt sätt vilket gav den felaktiga bilden att Billing är motståndare till att elitserielagen tar in utländska spelare.

Så är inte fallet. I intervjun med KLTK:s sportchef för runt ett år sedan uttryckte han sig istället så här:

”Fair Play och de andra klubbarna, Uppsala, Solna, you name it, det är upp till var och en, det höjer egentligen bara kvalitén på de matcher våra egna spelare får”.

På frågan varför KLTK inte tar in utländska spelare svarade Billing:

”Ja, det är väl egentligen inte mitt beslut från början men klubben tog ett beslut för ett tiotal år sedan att den är till för klubbens medlemmar och klubbens elitspelare och att det är de som ska spela, de såg inget värde i att kanske värva spelare från olika länder för att förhöja statusen”.

Så sa alltså Rickard Billing angående utländska spelare – inget annat.

Jag beklagar min felaktiga och missvisande formulering.

Sorry, Rickard!

Figueroa jagar 6:e SM-guldet - Arvidsson trotsar ryggskada

Pablo och Isak - två av Fair Plays många starka kort

Två oavgjorda matcher och två utklassningar – där har ni den fjärde omgången av Elitserien i en mycket kort  sammanfattning.

Regerande mästaren Fair Play är ny serieledare efter 6-0 borta mot Salk som saknade Sverigeettan Elias Ymer och som i singel ställde över Lucas Renard och handskadade Milos Sekulic.
Fair Plays Daniel Windahl är tillbaka efter skada och spelade sin första match i årets serie där lagkompisen Pablo Figueroa på tredjesingeln tappat bara ett set på fyra matcher.
KLTK tog sina första poäng genom 6-0 borta mot tabelljumbon ATL medan UpsalaTK-Trollbäckens TK slutade oavgjort liksom GLTK-Solna TK.
Det var för övrigt tredje oavgjorda matchen för GLTK som i Markus Eriksson och Dragos Madaras har två mycket starka nyförvärv.

Med sina fem poäng är Göteborgslaget fyra i tabellen och fortfarande obesegrat liksom – i tabellordning – Fair Play, Solna TK och Upsala TK.

 Inte heller femteplacerade Trollbäcken ska räknas bort från striden om finalplatserna. Det är bara två poäng upp till Solna och ikväll hade laget förstärkt med 25-årige belgaren Sander Gille som besegrade Uppsalas etta Boy Westerhof.

Stockholmsrivalerna KLTK och Salk är två anrika klubbar som får inrikta sig på att hänga kvar.

Challenge var ikväll på plats i Salk-hallen och träffade två av den nya serieledarnas spelare, veteranen Pablo Figueroa och Isak Arvidsson:

                                                   

Fair Play klart för SM-final - Cornelia Lister håller nollan

Grattis Fair Play!

Lister ser fram mot ännu en SM-final

Ikväll blev de regerande mästarna klart för ytterligare en SM-final.

Finalplatsen säkrades genom 6-0 hemma i skånederbyt mot Helsingsborgs TK som med sex SM-guld fortfarande är 2000-talets dominant.

Men hur länge till? Fair Plays damer tog sitt första SM-guld 2011 och har två raka guld bakom sig. Klubben satsar oerhört hårt på elitserien och har en imponerande bredd.

Plus 26 i matchskillnad efter fem avverkade omgångar - det är bara att bocka och buga.
Ändå håller jag inte Fair Play som skyhög favorit i SM-finalen där förmodade motståndaren Salk i Susanne Celik och Jacqueline Cabaj Awad har en minst lika stark topp.

Salk har också full pott och plus 18 i matchskillnad, med det har Stockholmslaget råd med 2-4-förluster i de avslutande matcherna (mot Fair Play och Helsingborg) och ändå ta ta den andra finalbiljetten.

Även om Cornelia Lister och hennes lagkamrater ikväll säkrade finalplatsen lär Fair Play komma med starkast möjliga lag till lördagens seriefinal i Salk-hallen. Det är ju sannolikt just där det avgörs vilket av lagen som ska få hemmafavör i finalen.

Skriver sannolikt eftersom:

•Tabelltrean och fjolårsfinalisten GLTK fortfarande har en chans att gå till final. Laget är fyra poäng efter Salk och har 0 i matchskillnad.

•Saker kan förändras i sista omgången där Fair Play tar emot Upsala TK och Salk spelar borta mot Helsingborgs TK.

HTK saknade i kvällens skåndederby överlägsna Sverigeettan Johanna Larsson och Emilie Francati och fick inte ens med sig ett set.

Lister är - precis som Salks Susanne Celik – obesegrad efter fem singlar och lika många dubblar. Noterbart i Fair Play är också att tidigare Salk-spelaren Sandra Roma (årets Salkare 2005 och 2006) är obesegrad efter fem spelade dubblar.

Klart att Zlatan ska ha staty - men ställ den inte i AIK-land

Det är väl självklart att Zlatan ska hedras med en staty – lika självklart som att Björn Borg, Ingemar Stenmark, J-O Waldner, Annika Sörenstam och fler av Sveriges allra största idrottshjältar borde hedras på samma sätt.

Men nej, vi svenskar är dåliga på att hylla kvinnorna och männen som med sina extraordinära prestationer bjudit oss på så många oförglömliga ögonblick och som fått omvärlden att häpna över hur det lilla landet i norr kan fostra så många världsstjärnor i en rad olika idrotter.

Så att Svenska Fotbollförbundet nu beslutat att resa en staty över Zlatan Ibrahimovic välkomnas varmt.

Men var sak har sin plats. Att statyn ska placeras utanför Friends Arena i Solna visar att förbundsfolket antingen inte tänkt alls eller gravt underskattar fotbollssupportrarnas starka klubbkänsla.

Solna är AIK-land.

Visst, det är också där Nationalarenan finns men även om Solna-lagets starka och hängivna supporters värdesätter allt Zlatan gjort i landslaget gör det inte skåningen till AIK:are och kärleken till klubben går utanpå allt annat i Stockholmsförorten.

Vi ska inte heller glömma att egotrippade Zlatan med sin kontroversiella stil både på och utanför planen har många kritiker bland vilka det kan finnas personer som retar upp sig på att han överhuvudtaget får en staty.

Jag är absolut ingen beundrare av Zlatan men han är förmodligen Sveriges främste fotbollsspelare genom tiderna och det är klart killen ska ha en staty.

I Malmö.

Det borde vara lika givet som det är att Gunnar Grens staty finns i Göteborg, Rio-Kalle Svenssons i Helsingborg, Nacka Skoglunds på söder i Stockholm...

...och som att Kurre Hamrin får en staty utanför Friends.

Striden om finalplatserna kan vara över på tisdagen- Lister & Co i skånederby

Fair Plays affischnamn Cornela Lister i sommarens Ericson Open

Allt talar nu för att det blir Fair Play och Salk som gör upp om SM-guldet.

Fjolårsfinalisten GLTK är efter enda kvarvarande hot sedan Salk ikväll besegrat

tabelltrean Upsala TK med 5-1 och med det släckt Fanny Östlunds och hennes lagkamraters hopp om en finalplats.

Susanne Celik är efter fem singlar och lika många dubblar fortfarande obesegrad  och släppte ikväll bara två game mot gästernas etta, 334-rankade Julia Terziyska.

Matchen ingick i den femte omgången av sju och redan på tisdagskvällen kan Salk och Fair Play säkra sina finalplatser.. Så sker om regerande mästaren Fair Play besegrar Helsingsborgs TK samtidigt som fjolårsfinalisten GLTK tappar poäng mot Lidköpings TK - vinner Cornelia Lister & Co med större siffror än göteborgsklubben är Fair Play finalklart-
Inget talar för att Julia Rosenqvist & Co ska tappa poäng och GLTK har sedan kvar att möta Tabergsdalens TK och tabelljumbon Näsbyparks TK vilket ger på papperet stora möjligheter att ta full pott och sluta serien på tio poäng.

Det är vad Salk har nu och vad Fair Play kommer upp i om det blir seger mot Helsingborgs TK som i de två senaste matcherna spelat utan Emilie Francati och haft en tunn uppställning bakom överlägsna Sverigeettan Johanna Larsson.

Även om Salk och Fair Play säkrar finalplatsen redan på tisdagskvällen är lördagens seriefinal högintressant– där kan det nämligen avgöras vilket av lagen som får favör av hemmaplan i finalen.

I den sista omgången tar Fair Play hemma emot Upsala TK medan Salk avslutar borta mot Helsingborgs TK.