Därför är det extra stort om Ymer får Lilla Bragdguldet

Får han anledning att jubla på Idrottsgalan?

I morgon är det dags för Idrottsgalan.

Då kan Elias Ymer tilldelas Lilla Bragdguldet.

Det skulle vara Stort.

Tennis är ju en sport som inte brukar falla juryer eller nämnder på läppen.

Detsamma gäller förresten golf.

Årets Idrottsgala är förstås inget undantag.

OK, visst finns Ymers namn bland kandidaterna till Lilla Bragdguldet men se här:

•Magnus Norman som uträttat stordåd med världsfyran Stanislas Wawrinka är inte nominerad i kategorin Årets Ledare.

•Golfstjärnorna Henrik Stenson och Anna Nordqvist finns inte bland kandidaterna till Årets manlige respektive Årets kvinnliga idrottare.

•Golfens stjärnskott David Lingmerth som klättrat från 169 till 41 på världsrankningen finns inte bland Ymers konkurrenter vilka istället är friidrottaren Khaddi Sagnia, fotbollsspelaren Stina Blackstenius och volleybollspelaren Isabelle Haak.

Men som sagt, ledarna, tränarna och spelarna i tennis och golf är luttrade vid det här laget.

Med det inte sagt att de varit bortglömda genom åren (utom då av en stollig jury som jag återkommer till.)

Robert Karlsson blev Årets Manlige idrottare 2009, Stenson blev det 2013 och Annika Sörenstam utsågs såväl 2002 som 2004 till Årets kvinnliga idrottare.

Men att någon tennisspelare eller golfspelare en dag ska tilldelas Victoriastipendiet är i stort sett uteslutet. Lika bra det. Att ge en tennisspelare eller golfspelare utmärkelsen skulle vara genant för juryn som sedan starten 1979 lyckats förbigå Björn Borg, Stefan Edberg, Mats Wilander, Annika Sörenstam och Henrik Stenson.

Tur Tomas Brolin inte var tennisproffs

Nej, jag skämtar verkligen inte. Ingen av de ovannämnda världsstjärnorna har tilldelats Victoriastipendiet.

Däremot har skrinnaren Tomas Gustafsson fått det. TVÅ GÅNGER!
Nej, jag vet inte vilka känningar han hade i juryn...

Svenska Dagbladets Bragdguld då?

Jodå, här finns både tennis och golf representerat, tennis till och med fem gånger sedan starten 1925.

Lennart Bergelin fick utmärkelsen 1950, Björn Borg 1974 och -78, Mats Wilander 1982 och Stefan Edberg 1990.

Med det kan man förstås tycka att tennisen blivit så rikligt belönad att det inte finns anledning att prata om en missgynnad sport. Samtidigt ska vi komma ihåg att Sverige på 1980-talet var världens ledande tennisnation, att Davis Cup-laget trots sju titlar inte fått bragdguldet och att inte heller Thomas Johanssons bragd i Australian Open 2002 räckte till för att beveka juryn.

1995 tilldelades Annika Sörenstam bragdguldet medan Stenson blev snuvad av skidåkaren Johan Olsson 2013 – det år Stenson svarade för en bedrift som ingen annan golfare lyckats med i historien.

Hur kommer det sig då att juryer och nämnder är så njugga mot två så stora idrotter medan det inte verkar finnas någon gräns för till exempel hur många skidåkare som föräras fina utmärkelser?

Jag tror att det främst beror på att golf och tennis inte är några väletablerade OS-idrotter. Tennis fanns med i OS 1896 men försvann 1928 och sedan dröjde det till 1988 innan sporten var tillbaka på programmet (det var en demonstrationssport 1968 och 1984).

Henrik Stenson är världsfemma

Golf fanns med 1900 och 1904 och är tillbaka i årets Rio-OS.

Framgångar i OS väger oerhört tungt i valen och inget fel i det. Men lika självklart borde det vara att juryledamöterna tillmäter framgångar i Grand Slam, Majors, Davis Cup, Ryder Cup, Solheim Cup, Masters och PGA-slutspel ett större värde än vad som varit fallet genom åren.

Typexemplet såg vi 1988: Tomas Gustafsson skrinnade i Calgary hem två OS-guld, fick SvD:s bragdguld och blev Victoriastipendiat. Mats Wilander segrade i Australian Open, Franska mästerskapet och US Open - tji utmärkelse.

Så visst skulle det också sett i ett större perspektiv vara inte bara stort och oerhört glädjande utan också mycket förvånande om Elias Ymer i morgon får gå upp på scenen för att ta emot Lilla Bragdguldet.