Djokovic har tagit sex av sina elva Grand Slam-titlar i Australian Open |
”Djokovic tar en Grand Slam i år”
”Djokovic kommer att ta fler Grand
Slam-titlar än Federer”.
Knappt har överlägsne världsettan
Novak Djokovic slagit in matchbollen i Australian Open-finalen förrän
kommenterar som de ovan syns och hörs lite överallt.
Och det är klart att Djokovic KAN göra
det.
Att spekulera, tippa och gissa hör
till idrotten och det är kul att göra det. Men det handlar just om
spekulationer, tips och gissningar och det oavsett hur mycket
personen ifråga kan om sporten.
Just i stunden är det lätt att bli så
förblindad av en spelares överlägsenhet att perspektivet går
förlorat och att spekulationen, tipset, gissningen istället blir
ett tvärsäkert påstående.
Så var det till exempel runt Rafael
Nadal för fem, sex år sedan. 2010 tog han tre Grand Slam-titlar,
var uppe i totalt nio och det sågs från vissa håll som bara en
tidsfråga innan han skulle bli passera Federer – som då hade 16 –
och bli segerrikaste herrspelare i Grand Slam-historien.
Under de senaste fem åren har Nadal
tagit sammanlagt fem Grand Slam-titlar.
14 totalt alltså. Tre efter Federer
som tog sin senaste i Wimbledon 2012. Men i dag är det väl ingen
som säger att Nadal ska gå om schweizaren? Det trots att spanjoren
är fulltränad efter sin motiga fjolårssäsong. Den blev hans
första utan minst en Grand Slam-titel sedan 2004 (året därpå tog
han sin första i Franska mästerskapet). Att världsfemman i
Australian Open föll bort direkt mot storspelande landsmannen
Fernando Verdasco är en sak, spelet Nadal visade gav en
fingervisning om att han snart är redo att slåss om också de tyngsta
titlarna.
Nadal tog sin 14:e Grand Slam-titel efter finalseger mot Djokovic i Paris 2014 |
Men nu pekas istället Djokovic ut som
framtida rekordman. Han tog idag sin elfte Grand Slam-titel.
Ytterligare sju krävs för att bli segerrikast och han har alltså
lika många titlar upp till Nadal som Nadal har till Federer.
Med tanke på den 28-årige serbens
totala dominans förra året och på hans inledning på 2016 ser det
NU ut att vara en tidsfråga innan Djokovic har rekordet.
Men vad händer om han precis som Nadal
får skadeproblem? Eller åker på några förluster som sänker
självförtroendet? Eller hamnar i en formsvacka? Eller Milos
Raonic/någon av de andra bakom skaffar sig det som krävs för att
utmana på allvar?
Det är inte mycket som behövs för att
plötsligt totalförändra den bild som i dag ser ut att gälla i
ytterligare några år.
**
Djokovic har nu lika många Grand
Slam-titlar som Björn Borg och Rod Laver. Roy Emerson har 12, Pete
Sampras och Nadal 14 och Federer 17.
**
Djokovic är värd alla superlativer
som finns. Han var förra året i en egen division och har inlett
2016 i samma överlägsna stil. Dessutom har han under de senaste
åren vuxit enormt mycket som sportsman och är en bra förebild.
**
Dagens final (6-1, 7-5, 7-6) blev lika
förutsägbar som väntat. Visst fanns det en kort period i andra set
då Murray såg ut att kunna skapa dramatik men mer än en antydan om
att en sådan skulle kunna infinna sig blev det inte.
Inför finalen skrev jag i SvD att
Murray måste ha ett trumfkort i bakfickan för att bryta mönstret –
förslagsvis genom att komma fram på nät oftare än han brukar göra
i deras möten - som renderat honom tio förluster på de senaste
elva matcherna.
Tidigare i turneringen har den 28-årige
skotten varit mycket effektiv framme vid nät och till exempel vann
han där 31 av de 38 poäng i kvarten mot David Ferrer. Mot Djokovic var motsvarande siffror 22-34. (1-4 i
första set)
Självklart är det mycket svårare att
hitta bra attacklägen mot världens bästa försvars- och
kontringsspelare men det var också som om Murray inte kände sig
bekväm med taktiken, inte riktigt trodde på den fullt ut. Följden
blev att många attackslag var för lama för att han skulle skaffa
sig riktigt bra volleyläge.
••
Det finns en sak som gör Djokovic
seger extra glädjande. Han valde att under det korta uppehållet
mellan säsongerna avstå spel i den penningstinna jippoligan
International Premier Tennis League (IPTL). Visserligen hade
världsettan tänkt vara med men han lämnade återbud med
motiveringen att han behövde vila efter en krävande säsong och
bygga upp sig inför 2016. Förhoppningsvis följer fler toppspelare
hans exempel nästa år. Om inte så kan vi fortsätta att avfärda
deras kritik om för långa säsonger som gnäll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar