 |
| Sverigeettan Elias Ymer har bara spelat en Challenger i år |
Ändå väljer han att spela i
turneringar med hårdast tänkbara konkurrens.
Modigt? Nej, tvärtom.
I dessa sammanhang har han ju absolut
ingenting att förlora.
Ändå är jag efter hans framgång i
Barcelona inte lika säker som tidigare på att Sverigeettans schema är helt uppåt väggarna.
Den här veckan har ju Elias tagit
karriärens största skalp – 41-rankade Nick Kyrgios – och för
första gången vunnit två matcher i en ATP-turnering. Att han i dag
var helt utan chans mot världsåttan David Ferrer är naturligtvis
inget att säga om. Ferrer stormade fram till 5-0 i första, lät i
början av andra osäkerheten i serveuppkastet sprida sig till övriga
spelet och hamnade i 0-4-underläge. Därifrån visade sig
klasskillnaden åter. Även om den 33-årige spanjoren inte heller då fick till
spelet riktigt som han ville räckte det med att han
skärpte sinnena för att ta sex raka game.
För Ymer blev det en så kallad
hedersam förlust. Men sådana tjänar ingenting till.
Det är här jag menar att Ymer gör
det för lätt för sig. Detta är hans tre turneringar senaste
månaden:
•Masters-turnering i Miami. Utslagen
i andra kvalomgången.
•Masters-turnering i Monte Carlo.
Utslagen i andra kvalomgången.
•500-turnering i Barcelona. In på
wild card och utslagen i tredje omgången.
Lägg därtill att Elias i år spelat
ytterligare en 500-turnering (in på wc och ut direkt) och tre
250-turneringar (utslagen i kvalet i två och i andra omgången då
han gick in på wild card).
Möjligen var det framgången i Australian
Open – där Elias vann tre kvalmatcher och därefter föll i första
omgången - som ingav en falsk förhoppning om att vägen till
ATP-touren kanske ändå inte är så lång.
I samtliga uppräknade turneringar har
Elias Ymer kunnat gå in med inställningen att han inte har något
att förlora.
Det är en tacksam sits. Förlusterna
betraktas ändå som så kallat hedersamma.
Men förr eller senare börjar
förlusterna att tära på självförtroendet.
 |
| Ferrer har 26-4 i matchfacit i år då han tagit tre titlar |
Det är viktigt för alla spelare att
ha en bra schemaläggning och det är extra betydelsefullt för unga
spelare. Visst finns det några få undantag som lyckas ta klivet
direkt från Futures- till ATP-nivå men det stora flertalet växer
in i ATP-kostymen genom att härda sig på Challengers.
Elias Ymer har spelat bara 20 matcher
på Challenger-nivå, vunnit sju av dem, inte gått längre än
kvarten och tog bara ett game i sin enda match för året på
Challenger-touren.
Det är alltså i främst turneringar
på den nivån han ska fortsätta att utvecklas. Där handlar det
ibland om att infria tunga favoritskap, vid andra tillfällen om
50-50-matcher men aldrig om fördelen att få spela utan att ha något
att förlora. Det är i den tuffa miljön det avgörs vilka som har vad
som krävs för att ta steget upp och vilka som inte är av rätta
virket.
Framgången i Barcelona ger Elias 45
rankningspoäng och han kommer att ligga runt 170 på nästa lista.
Just med tanke på vad han visat denna vecka är det självklart inte
fel om Elias under den närmaste tiden provar lyckan i ytterligare
några ATP-turneringar. I allra bästa fall får han till det
ordentligt och blir ett av de där ytterst få undantagen som på
kort tid fyller ut den tidigare alldeles för
 |
| Fognini dagens man i Barcelona |
stora ATP-kostymen.
Men sker inte det tycker jag att
Sverigeettan i första hand ska försöka att etablera sig i toppen
på Challenger-touren och där rusta sig för vad som komma skall.
Med framtiden för sig gör Elias Ymer
klokast i att skynda långsamt.
**
Rafael Nadals oro över formen ökade säkert idag då han i Barcelona föll i raka set mot italienske jättebegåvningen/odågan Fabio Fognini.
