Mikael Ymer är given i Sveriges Davis
Cup-lag.
Åtminstone i mina ögon.
Om DC-kapten Fredrik Rosengren håller
med får vi veta under tisdagen.
Då tar nämligen Rosengren ut det lag
som nästa helg möter Danmark på bortaplan i det ödeskval som
avgör om Sverige nästa år ska spela i division I eller II.
Överlägsne Sverigeettan Elias Ymers
medverkan är i skrivande stund osäker. Han fick på måndagen sin
skadade axel undersökt i magnetkamera och får vänta ett dygn på
resultat.
Oavsett om 19-årige Elias kan spela
eller inte ska Mikael kunna känna sig säker på en plats.
För bara en vecka sedan var jag
betydligt mer tveksam. Då kunde Mikael på grund av en höftskada
inte vara med på det förberedende DC-lägret i Kungliga hallen där
Markus Eriksson var stabilast av kandidaterna. I det läget fanns
ännu inget frågetecken för Elias medverkan och allt var bäddat
för Elias och Markus i DC-singlarna.
Men sedan dess har mycket hänt.
Mikaels höftbesvär försvann, han började att spela allt bättre
på lägret och efter sin ATP-debut på måndagskvällen kan det inte
råda någon tvekan om att han är redo för debut också i Davis
Cup.
Även vi som är i det närmaste
allergiska mot uttrycket hedersamma förluster lockas att använda
det så här bara några timmar efter Mikaels sorti ur If Stockholm
Open.
Ett år äldre tysken Alexander Zverev
vann med 7-6, 6-7, 6-4 i en dramatisk tillställning som trollband
publiken och framkallade det där klassiska golvstampet i Kungliga
hallen.
Vi ska inte dra för stora växlar på
Mikaels insats. Dels förlorade han och dels ska vi komma ihåg att
han hade ett i flera avseenden tacksamt utgångläge.
Zverev är rankad 83 men fortfarande
orutinerad, det var första gången han mötte en yngre spelare på
ATP-touren och han hade allt att förlora. Dessutom är den 198
centimeter långe tyskens självförtroende något sargat eftersom
han har fyra raka förluster efter segern i kvalfinalen i US Open i
september.
Om det var detta eller underskattning
som i kombination med Mikaels anmärkningsvärt respektlösa
inledning gjorde att hemmafavoriten kunde bryta direkt och serva för
setet vid 5-3 ska jag låta vara osagt. Hur som helst utjämnade
Zverev efter två blankgame.
I första sets tiebreak hade Mikael två
setbollar och på båda lyste hans orutin igenom. På den första var
båda spelarna framme vid nät men istället för att slå bollen mot
Zverevs kropp försökte Mikael med en undanläggning. På den andra
hade han bra läge på forehand men stannade upp då han trodde att
Zverevs boll var ute och chansen försvann i en misslyckad stoppboll.
Annars vann hemmafavoriten rikligt med
poäng genom läckra stoppbollar och just hans variation i spelet
gick hem hos publiken. Mikael spelar med stor fantasti och kan med
sina känsliga handleder kollra bort motståndaren. Dessutom har han
en fantastisk förmåga att kunna vända även hårt trängda lägen
i bolldueller.
I början av andra set visade sig
juniortakterna igen. Istället för att lägga de missade setbollarna
till handlingarna fanns de kvar i hans huvud och vips stod det 0-4.
En rutinerad motståndare hade stängt
matchen där men i tron att allt redan var klart tappade Zverev all
fokus.
Nu höll det ändå inte hela vägen
fram för Mikael Ymer och det kvittar faktiskt.
Visst hade det varit fantastiskt om han
vunnit i sin ATP-debut vilket skulle ha inneburit möte med
världsfemman och titelförsvararen Tomas Berdych.
Men det räcker så gott med att Mikael
Ymer fick visa varför just han är svensk tennis stora framtidshopp
– hans bror Elias är nutid – och varför han är värd en plats
i det svenska Davis Cup-laget.
Om jag var DC-kapten skulle följande
lag tas ut på tisdagen:
Elias och Mikael Ymer i singel. Johan
Brunström/Isak Arvidsson i dubbel.
Om det visar sig att Elias inte kan
spela: Mikael Ymer och Markus Eriksson i singel, Johan Brunström/Isak
Arvidsson i dubbel.