måndag 30 november 2015

Självskriven Bragdmedaljör - men juryn överraskar ibland


Björkman kan ge Murray träningspass framför tv:n

Dagens SvD
Britternas långa väntan på en Davis Cup-titel är över.
Allt tack vare en skotte.
Världstvåan Andy Murray är hela örikets stora idrottshjälte efter Storbritanniens finalseger borta mot Belgien.
Om inte förr så borde även alla de engelska tennissnobbarna nu ta Murray till sitt hjärta. En del gjorde det redan då Murray för två år sedan blev förste brittiske Wimbledon-segrare på 77 år. Men det fanns fortfarande de som inte ville ta den hetlevrade stjärnan från Dunblane till sitt hjärta.
Murrays uttalande ”Jag hejar på alla lag utom England” inför fotbolls-VM 2006 retade upp många och hans popularitet sjönk i många kretsar då han i förra höstens folkomröstning uttryckte sitt stöd för sidan som röstade för ett självständigt Skottland.
Det har ofta skämtats om att engelsmännen sett Murray som en av sina egna då han vunnit men efter förluster beskrivits som ”den där skotten” och även i skämt kan det ju finnas en del allvar.
Om tongångarna blir de samma efter DC-finalen får framtiden utvisa men Andy Murray kunde definitivt inte ha gjort mer för att vinna respekt och kärlek.
Fram till igår var John McEnroe och Mats Wilander enda två spelare som sedan Elitdivisionens införande 1981 vunnit samtliga sina åtta DC-singlar under en säsong. Nu har de sällskap av den 28-årige världstvåan som säkrade Storbritanniens första DC-titel sedan 1936 – den tionde totalt - då han inför de 13 000 åskådarna i Flanders Expo Arena i Gent besegrade hemmalagets etta David Goffin med 6-3, 7-5, 6-3.
Murray stabila spel i helgens två singlar och hans dominans i dubbeln imponerade stort men det är ändå hans attityd som gjort störst intryck på mig.
Normalt är han en gnällspik med negativt kroppsråk men här var det knuten näve och positiv inställning från första till sista boll.
Apropå den ja, den fantastiska matchbollen blev en bra sammanfattning på skottens stora krigarhjärta och efter den avgörande lobben sjönk Murray tårögd ihop på banan där han sekunderna senare låg underst i högen av jublande lagkamrater.
Det skulle inte förvåna om Murrays coach Jonas Björkman säger åt sin adept att inför nästa säsong ägna några timmar framför tv:n. Där kan Murray genom att se sina matcher i finalen få svart på vitt hur mycket större pondus och hur mycket mer mental styrka han utstrålade jämfört med hur det brukar se ut.
Förhoppningsvis innebär inte årets triumf att Andy Murray blir mätt på Davis Cup. Utan honom har britterna nämligen ett lag som skulle stå sig slätt i Elitdivisionen där Japan väntar i nästa års första omgång.
Många toppspelare pratar om att Davis Cup har stor betydelse för dem men det återspeglar sig inte i deras medverkan i den anrika turneringen. Vissa år går de – precis som Murray gjort i år – all-in för att få en Davis Cup-titel på meritlistan men när den väl är där stillas hungern.
Fotnot: Artikeln publicerad i dagens SvD