 |
| Fjärde Future-titeln och den första inomhus. Foto: Emil Holmgren |
Markus Eriksson kommer aldrig att bli
en stor och hyllad stjärna.
Ändå är han bästa tänkbara
förebild för unga talanger.
Den 25-årige göteborgaren är ett
proffs ut i fingerspetsarna och gör allt han kan för ett få ut max
av sin potential.
Det innebär att ”Mackan” den dag
han slutar kan se tillbaka på karriären med gott samvete och
vetskapen att han gett sitt yttersta.
Sett ur det perspektivet är det av
underordnad betydelse om han är nöjd eller missnöjd med sina
resultat.
Hur många exproffs känner att de
gjorde allt som stod i deras makt?
Alltför ofta träffar vi på
föredettingar som säger att de skulle ha varit betydligt seriösare
om de fick möjlighet att leva om sin karriär och då kunnat dra
lärdom av misstagen de gjorde första gången.
På ett sätt är det förstås helt
naturligt om unga killar och tjejer inte lever tennis 24/7 utan att
de satsar kanske 80 eller 90 procent för att övriga tiden ha en mer
normal tillvaro och då tillåter sig att falla för lockelser som
inte alls gynnar deras idrottande.
Men då går det inte heller att efter
karriären säga att man gjorde allt för att lyckas.
Markus Eriksson har inget stort
register och hans spel är lite kantigt och stereotypt. Ändå är
det riktigt kul att se honom spela. Det är slit och släp och kamp
om i stort sett varje poäng vilket kompenserar avsaknaden av läckra
volleyundanläggningar och annat artisteri.
Förra sommaren nådde Markus sin
hittills bästa rankning – 347 – men i dag är han inte bättre
än 541 på listan och det trots att han fortfarande har sin vardag
på Future-touren.
Där tog han i dag sin fjärde titel
genom att i Falu Future besegra slovaken Adrian Sikora med 6-4, 3-6,
6-3. Det var Markus första titel sedan februari förra året och han
skrek ut sin glädje efter matchbollen.
Det var lika skönt att se och höra
som då han under matchen knöt näven och peppade sig själv.
Där har många svenska spelare– inte
minst de yngre - mycket att lära. En del av dem lallar omkring på
banan och tar förluster med en axelryckning. Det är som om de
inbillar sig att Futuretouren bara är ett mellanstopp på vägen mot
toppen trots att flertalet av dem kommer att fastna på just
Future-nivå.
Så kan det eventuellt bli även för
Markus Eriksson som så här långt vunnit bara tre av sina tio
matcher på Challengertouren.
Men han har i alla fall fajterhjärtat
och inställningen som krävs för att ta sig vidare.
Så visst värmde det väl lite extra att
just ”Mackan” – i konkurrens med bland andra 19 landsmän –
stod som segrare i Falun.
