 |
Här spelar Elias Ymer sin första gräsmatch på proffstouren |
Det är mycket Elias Ymer nu.
Men så är den 19-årige Sverigeettan
också het efter söndagens Challenger-titel i Italien.
Denna vecka spelar Elias en Challenger
i England och det är tvära kast för honom.
Från grus till gräs.
Även om det sedan ett antal år inte
är lika stor skillnad mellan underlagen som förr handlar det ändå
om en ganska svår omställning och i synnerhet då om gräsbanan
inte är sliten.
Dagens match i Ilkley mot andraseedade
och rutinerade Dudi Sela utgör faktiskt Ymers gräsdebut på
proffstouren.
Under juniorkarriären spelade han tio
matcher (6-4) på underlaget, senast i Wimbledons pojksingel för två
år sedan då han föll i första omgången mot tysken Alexander
Zverev, nu rankad 81 och i likhet med Elias klar för sommarens
SkiStar Swedish Open i Båstad.
Elias Ymers ringa erfarenhet av
grässpel kan kanske till en del kompenseras av det stärkta
självförtroende som följde med titeln i Caltanissetta.
Dagens motståndare, 30-årige Dudi
Sela, är rankad 85 och var för sex år sedan i åttondelsfinal i
Wimbledon där han vunnit bara en match på sina fem senaste starter.
**
 |
Norman vill dela äran med många andra |
Vem ska äras för Elias snabba
klättring på rankningen där han på en vecka gått från 171 till
130? Självklart är det först och främst hans egen förtjänst.
Men utöver det? Det kan ligga nära till hands att lyfta fram Elias
nye tränare Galo Blanco som förklaring till lyftet men det skulle
vara att göra det alldeles för lätt för sig. Blanco har sin
absolut sin del i det men vad vi ser nu är huvudsakligen resultat av
det arbete Elias la ner under sina år på akademin Good to Great.
Att Elias kunde slå sig in där berodde i sin tur på utvecklingen
han gjorde under tränaren Per Erik Granaths ledning i Lidköping.
Att Elias då var han en talang kan tillskrivas Dan Eklund som i
flera år tränade Elias och hans yngre bror Mikael i Skara...
Allt annat än osökt kommer jag med
detta in på den krönika Magnus Norman skrev på Good to Greats
hemsida sedan Magnus höjts till skyarna då hans adept Stanislas
Wawrinka spelade hem titeln i Franska mästerskapet. Det är kloka
ord som vittnar om stor ödmjukhet.
Här Normans reflektioner efter Paris-succén