söndag 31 januari 2016

Ymer tog årets första seger DC-försmak på kvalfinalen

En seger till och årets första huvudturnering väntar
I skuggan av Australian Open-finalen tog Elias Ymer i dag sin första seger för säsongen.
Det skedde i kvalet till 250-turneringen i Montpellier där den 19-årige Sverigeettan besegrade jämnårige hemmasonen Maxime Janvier (6-3, 6-3) som är rankad 330 och gick in i kvalet på wild card.
Eftersom det numera är bara 16 spelare i kvalet är Ymer genom segern framme i kvalfinal. Där väntar ett högintressant möte med ytterligare en 19-åring: ryssen Karen Khachanov.
Precis som Ymer debuterade Khachanov i Davis Cup för tre år sedan och mycket talar för att den 154 rankade ryssen finns med i det DC-lag som i mars tar emot Ymer & Co i division I-mötet i Kazan.
Även om det inte finns anledning att dra några höga växlar på Ymers seger idag var den mycket välkommen. Han inledde året med att förlora första kvalmatchen i ATP-turneringen i Chennai och samma visa blev det i kvalet till Australian Open.

Djokovic är i egen division men Nadal närmare rekordet

Djokovic har tagit sex av sina elva Grand Slam-titlar i Australian Open

”Djokovic tar en Grand Slam i år”
”Djokovic kommer att ta fler Grand Slam-titlar än Federer”.
Knappt har överlägsne världsettan Novak Djokovic slagit in matchbollen i Australian Open-finalen förrän kommenterar som de ovan syns och hörs lite överallt.
Och det är klart att Djokovic KAN göra det.
Att spekulera, tippa och gissa hör till idrotten och det är kul att göra det. Men det handlar just om spekulationer, tips och gissningar och det oavsett hur mycket personen ifråga kan om sporten.
Just i stunden är det lätt att bli så förblindad av en spelares överlägsenhet att perspektivet går förlorat och att spekulationen, tipset, gissningen istället blir ett tvärsäkert påstående.
Så var det till exempel runt Rafael Nadal för fem, sex år sedan. 2010 tog han tre Grand Slam-titlar, var uppe i totalt nio och det sågs från vissa håll som bara en tidsfråga innan han skulle bli passera Federer – som då hade 16 – och bli segerrikaste herrspelare i Grand Slam-historien.
Under de senaste fem åren har Nadal tagit sammanlagt fem Grand Slam-titlar.
14 totalt alltså. Tre efter Federer som tog sin senaste i Wimbledon 2012. Men i dag är det väl ingen som säger att Nadal ska gå om schweizaren? Det trots att spanjoren är fulltränad efter sin motiga fjolårssäsong. Den blev hans första utan minst en Grand Slam-titel sedan 2004 (året därpå tog han sin första i Franska mästerskapet). Att världsfemman i Australian Open föll bort direkt mot storspelande landsmannen Fernando Verdasco är en sak, spelet Nadal visade gav en fingervisning om att han snart är redo att slåss om också de tyngsta 
titlarna.
Nadal tog sin 14:e Grand Slam-titel efter finalseger mot Djokovic i Paris 2014
Men nu pekas istället Djokovic ut som framtida rekordman. Han tog idag sin elfte Grand Slam-titel.
Ytterligare sju krävs för att bli segerrikast och han har alltså lika många titlar upp till Nadal som Nadal har till Federer.
Med tanke på den 28-årige serbens totala dominans förra året och på hans inledning på 2016 ser det NU ut att vara en tidsfråga innan Djokovic har rekordet.
Men vad händer om han precis som Nadal får skadeproblem? Eller åker på några förluster som sänker självförtroendet? Eller hamnar i en formsvacka? Eller Milos Raonic/någon av de andra bakom skaffar sig det som krävs för att utmana på allvar?
Det är inte mycket som behövs för att plötsligt totalförändra den bild som i dag ser ut att gälla i ytterligare några år.
**
Djokovic har nu lika många Grand Slam-titlar som Björn Borg och Rod Laver. Roy Emerson har 12, Pete Sampras och Nadal 14 och Federer 17.
**
Djokovic är värd alla superlativer som finns. Han var förra året i en egen division och har inlett 2016 i samma överlägsna stil. Dessutom har han under de senaste åren vuxit enormt mycket som sportsman och är en bra förebild.
**
Dagens final (6-1, 7-5, 7-6) blev lika förutsägbar som väntat. Visst fanns det en kort period i andra set då Murray såg ut att kunna skapa dramatik men mer än en antydan om att en sådan skulle kunna infinna sig blev det inte.
Inför finalen skrev jag i SvD att Murray måste ha ett trumfkort i bakfickan för att bryta mönstret – förslagsvis genom att komma fram på nät oftare än han brukar göra i deras möten - som renderat honom tio förluster på de senaste elva matcherna.
Tidigare i turneringen har den 28-årige skotten varit mycket effektiv framme vid nät och till exempel vann han där 31 av de 38 poäng i kvarten mot David Ferrer. Mot Djokovic var motsvarande siffror 22-34. (1-4 i första set)
Självklart är det mycket svårare att hitta bra attacklägen mot världens bästa försvars- och kontringsspelare men det var också som om Murray inte kände sig bekväm med taktiken, inte riktigt trodde på den fullt ut. Följden blev att många attackslag var för lama för att han skulle skaffa sig riktigt bra volleyläge.
••
Det finns en sak som gör Djokovic seger extra glädjande. Han valde att under det korta uppehållet mellan säsongerna avstå spel i den penningstinna jippoligan International Premier Tennis League (IPTL). Visserligen hade världsettan tänkt vara med men han lämnade återbud med motiveringen att han behövde vila efter en krävande säsong och bygga upp sig inför 2016. Förhoppningsvis följer fler toppspelare hans exempel nästa år. Om inte så kan vi fortsätta att avfärda deras kritik om för långa säsonger som gnäll.