fredag 18 november 2016

Det är den stora mixen som ger Elitserien dess charm


Vilken typ av spelare är Elitserien avsedd för?
Och vad är egentligen syftet med Elitserien?
Svaren varierar kraftigt beroende på vem man frågar.
Några klubbar skaffar sig så starka lag att de kan slåss om SM-guld medan andra tycker att tabellplaceringen är underordnad betydelsen att klubbens unga spelare får matchträning.
I serien finns utländska proffs och exproffs, inhemska proffs och de som för länge sedan slutat satsa samt unga talanger av olika mått.
Jag tycker det är en härlig mix.
Håller inte med de som påstår att inköp av utländska spelare inte har något gott med sig. Sant är visserligen att dessa spelare i sig inte är några publikmagneter men deras medverkan utgör förstärkningar. Dessa förstärkningar ökar lagets möjligheter till en topplacering vilken i sin tur bäddar för ett ökat intresse.
Dessutom: de inhemska spelare som får stå åt sidan då utländska spelare tillkommit skulle definitivt inte dra publik.
De svenska fördettingarnas medverkan diskuteras också. ”Varför ska de som lagt av ta plats från unga talanger som satsar?” frågas det ibland.
Svaret är enkelt: ”gamlingarna” är bättre. Att spelare som lagt ner sin satsning inte bara konkurrerar ut klubbens yngre förmågor utan ibland också ger satsande spelare i motståndarlaget en lektion borde mana till eftertanke.
Elitseriens status och utformning har diskuterats i många år, det finns självklart inget rätt eller fel och det kommer säkert aldrig bli möjligt att få klubbarna att enas om en gemensam linje.
Men det gör inget – tvärtom. Mixen har sin charm.
*
På jakt efter tredje raka SM-guldet toppar Cornelia Lister och hennes lagkamrater i Fair Play tabellen efter tre omgångar. Även Salk är obesegrat medan fjolårsfinalisten GLTK har bara slagpåsen Näsbypark efter sig.
*
Efter två omgångar är Solna TK i serieledning på herrsidan före likaledes obesegrade Upsala TK, 2014 års segrare.