Vilken typ av spelare är Elitserien
avsedd för?
Och vad är egentligen syftet med
Elitserien?
Svaren varierar kraftigt beroende på
vem man frågar.
Några klubbar skaffar sig så starka
lag att de kan slåss om SM-guld medan andra tycker att
tabellplaceringen är underordnad betydelsen att klubbens unga
spelare får matchträning.
I serien finns utländska proffs och
exproffs, inhemska proffs och de som för länge sedan slutat satsa
samt unga talanger av olika mått.
Jag tycker det är en härlig mix.
Håller inte med de som påstår att
inköp av utländska spelare inte har något gott med sig. Sant är
visserligen att dessa spelare i sig inte är några publikmagneter
men deras medverkan utgör förstärkningar. Dessa förstärkningar
ökar lagets möjligheter till en topplacering vilken i sin tur
bäddar för ett ökat intresse.
Dessutom: de inhemska spelare som får
stå åt sidan då utländska spelare tillkommit skulle definitivt
inte dra publik.
De svenska fördettingarnas medverkan
diskuteras också. ”Varför ska de som lagt av ta plats från unga
talanger som satsar?” frågas det ibland.
Svaret är enkelt: ”gamlingarna” är
bättre. Att spelare som lagt ner sin satsning inte bara konkurrerar
ut klubbens yngre förmågor utan ibland också ger satsande spelare i
motståndarlaget en lektion borde mana till eftertanke.
Elitseriens status och utformning har
diskuterats i många år, det finns självklart inget rätt eller fel
och det kommer säkert aldrig bli möjligt att få klubbarna att enas
om en gemensam linje.
Men det gör inget – tvärtom. Mixen
har sin charm.
*
På jakt efter tredje raka SM-guldet
toppar Cornelia Lister och hennes lagkamrater i Fair Play tabellen
efter tre omgångar. Även Salk är obesegrat medan fjolårsfinalisten
GLTK har bara slagpåsen Näsbypark efter sig.
*
Efter två omgångar är Solna TK i
serieledning på herrsidan före likaledes obesegrade Upsala TK, 2014 års segrare.