fredag 8 april 2016

Här är klubben där styrelsen valt att bakbinda sin personal


Att leva som man lär är inte det lättaste.
Några som verkar ha svårare än de flesta med detta är styrelsen i Sollentuna TK.
På klubbens hemsida står det: Sollentuna TK  FÖR ALLA – INTE SOM ALLA ANDRA.
Under det fem positivt laddade ord som ska visa vad STK står för.
Går man sedan in under rubriken Årsmöte 2016 och därefter klickar på länken ”Kallelse till årsmöte med föredragningslista” står att läsa under punkt 11:
Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner”.
a) ”Förslag till stadgeändring - (§17) begränsad rösträtt vid årsmötet för anställd personal”.
Jag har inte hört eller sett ett sådant förslag tidigare.
Det har inte Elin Johansson heller. Hon är förbundsjurist på Riksidrottsförbundet (RF).
- Va!? Jag har aldrig hört något liknande tidigare. Det här låter mycket konstigt och jag förstår inte alls skälen till varför man överhuvudtaget gör så här, säger Johansson.
Är det ens tillåtet att göra det?
Jag kan inte svara på det. Huvudregeln är att alla medlemmar har rösträtt. Att man har en rösträttsålder är vedertaget i branschen men att göra andra begränsningar...? Nej, det är som sagt första gången jag hör ett sådant här förslag och det har mig veterligen inte prövats.
Majoriteten medlemmar som var på Sollentuna TK:s årsmöte hade uppenbarligen inga funderingar på att styrelsen med sitt förslag kan ha brutit mot de demokratiska spelreglerna.
Förslaget röstades nämligen igenom.
Kan det ha varit av rädsla för att de åtta anställda annars skulle ha kunnat härja fritt med de drygt 1 000 medlemmarna? Nej, det faller ju på sin egen orimlighet.
Istället bottnar det hela i en mångårig maktkamp mellan två falanger. Jag kan inte det händelseförloppet och saknar därför grund att ta ställning för någon part.
Däremot råder det inget som helst tvivel om att styrelsen med sitt förslag att inskränka personalens rösträtt agerat moraliskt förkastligt.
Om den eventuellt också överträtt sina befogenheter får vi ett svar på om det görs en anmälan.
Den ska göras senast tre veckor efter årsmötet och ska skickas till specialförbundet som gör en första prövning av frågan, säger RF:s förbundsjurist.
Oavsett om ärendet anmäls och oavsett resultat av en eventuell anmälan kan vi konstatera att Sollentuna TK:s styrelse i alla fall lyckas leva upp till en av sakerna som klubben vill förknippas med – INTE SOM ALLA ANDRA.
Den devisen är klockren. Tyvärr av fel orsak.











Wennerströms debattinlägg visar på stort engagemang

Wennerström är själv en förebild för unga tjejer
Med fler kvinnliga idrottsledare skulle bortfallet av unga tjejer i idrotten kunna minska.
Det menar Nina Wennerström i sin debattartikel som är publicerad i dagens SvD.
Jag välkomnar verkligen att Wennerström ger sig in i den allmänpolitiska idrottsdebatten. Där brukar svenska tennisledare tyvärr lysa med sin frånvaro.
Är inte säker på att Wennerström känner sig bekväm med att påklistras begreppet tennisledare och det är inte heller en heltäckande beskrivning även om det är i just tennis hon byggt upp sitt starka varumärke.
Som grundare av och vd för sportmanagementbolaget Wesport har ju Nina Wennerström många idrotter på sin agenda och debattinlägget i SvD visar att hennes engagemang sträcker sig långt utanför sporten som hon själv växte upp med och var lovande i.
Oavsett idrott och oavsett om det handlar om förbundsordföranden, landslagstränare, klubbledare, eller personer inom sportmanagement brukar de tycka och tänka mycket inom sitt eget revir. 
Betydligt mer sällsynta är ledarna som vågar ha en officiell åsikt om hur det i stort ser ut i Sveriges största ideella folkrörelse.
 Ändå är det just den som i mångt och mycket styr över hur vardagen ser ut i de 71 specialförbunden.
Ledare som vågar kliva utanför den egna gränsen för att kommentera eller reflektera över jämställdhet, integration, antalet gympatimmar i skolan, statens anslag till idrotten eller vad det månde vara får i mina ögon en helt annan tyngd i sitt ledarskap än de som stirrar sig blinda på sina särintressen och överlåter åt andra att utveckla svensk idrott i stort.
Med sitt debattinlägg -Fler kvinnor behövs inom hela idrotten- visar Nina Wennerström den tyngden.