Att tre kvinnor blev två ger en helt missvisande signal

Valberedningens ordförande Petra Tedroff

Tre kvinnor skulle föreslås som nya ledamöter i Svenska tennisförbundets styrelse.

Det var valberedningens ordförande Petra Tedroff mycket tydlig med då jag för en tid sedan intervjuade henne.

Men i valberedningens förslag finns bara två kvinnliga ledamöter.
Om årsmötet i Jönköping 23 april går på valberedningen förslag kommer styrelsen - inklusive ordföranden - att bestå av fem män och två kvinnor.

Hallå, det är väl inget att uppröras över, säger säkert några och menar att det viktigaste är att få en stark styrelse.

Det håller jag med om. Kompetens är viktigare än kön. Fem kvinnor och två män, fyra män och tre kvinnor  - sådana siffror kvittar när man har kompetens som kriterium.

Kallar mig inte feminist eftersom det ger Schyman-vibbar och är emot kvotering eftersom det är lika förnedrande för den inkvoterade som orättvist för den bortkvoterade.

Om Petra Tedroff inte varit bestämd med att det skulle in tre nya kvinnor efter Rebecka Hjort, Anette Hedsberg och Cecilia Dahlman hade det inte funnits någon anledning att reagera.

Men nu var Tedroff bestämd på den punkten.

Genom att hon var det sänder ordföranden och de övriga i valberedningen nu ut en signal om att de inte hittade tre tillräckligt kompetenta kvinnor.

Det är en inte bara mycket olycklig utan dessutom helt missvisande signal eftersom det i tennis-Sverige finns ett stort antal kvinnor som skulle vara mycket betydelsefulla tillskott i förbundsstyrelsen.

Dessutom ska vi komma ihåg att det inte längre är tre utan fyra nya ledamöter som ska väljas in. Detta eftersom vice ordföranden Anders Rydberg beslutat att inte ställa upp för omval då han informerades om att två starka regioner vill ha bort honom.

Inte ens att det faktum att det plötsligt blev en fjärde plats ledig räckte för att valberedningen skulle föreslå en tredje kvinna.

Nu är det förstås långtifrån enbart Tedroff & Co som bär ansvaret.

Valberedningen har i sitt arbete täta kontakter med regionstyrelserna vilka i praktiken sitter vid makten i svensk tennis och som såväl lanserar egna namn som kasserar andras förslag.

Om det skulle vara så att valberedningen till regionstyrelserna presenterat några kvinnliga kandidater som förkastats av regionerna hoppas jag verkligen att Petra Tedroff (eller någon annan i valberedningen) tar bladet från munnen.

I år klarade två kvinnor – Marianne Marescotti och Ann-Christine Ekqvist - regionernas och valberedningens granskning.

Hade de gjort det om det inte vore för att Riksidrottsförbundet (RF) säger att män och kvinnor ska vara representerade till minst 40 procent i beslutande och rådgivande organ?

Det får vi aldrig ett svar på.

Kanske lika skönt det...