Bara 16 år gammal gick Mikael Ymer
till final i Wimbledon.
Jättekul för honom och för svensk
tennis.
Även om det förstås inte känns så
just nu kanske det på sikt finns fördelar med att Mikael förlorade finalen mot
ett år äldre kanonservaren Reilly Opelka (7-6, 6-4)
För vad hade hänt om Ymer blivit
förste svensk att vinna Wimbledons pojksingel sedan Thomas Enqvist
1991?
Jag är rädd att det hade haussats upp
i media. Självklart inte på ett fullt lika omdömeslöst sätt som
skedde efter U 21-lagets EM-guld men tillräckligt mycket för att
Mikael skulle få orimliga förväntningar på sig.
Det skedde med Daniel Berta då han
2009 blev Sveriges förste segrare i Franska mästerskapets
pojksingel på 25 år. Berta fick stora rubriker, satt i tv-soffor,
tilldelades wild card till SkiStar Swedish Open och pekades ut som
arvtagare till Robin Söderling som samma år slog ut Rafael Nadal
och gick till final på Roland Garros.
Vi ska ha i minnet att svensk
herrtennis i Söderling då ändå hade en världsstjärna medan
avsaknaden av en sådan i dag ökar risken för att unga spelares
framgångar övervärderas – alla längtar ju efter ett nytt
svenskt toppnamn på de stora scenerna.
Även om det inte var upphaussningen
utan andra omständigheter som gjorde att Daniel Bertas karriär kom
av sig innan den ens riktigt hunnit börja visar det på vilket
förenklat sätt vi i media ofta beskriver saker.
Sanningen var ju bland annat att Daniel
Berta hade ett begränsat register och att det inte blev någon
riktig ordning med uppbackningen av killen som i dag är 22 år och
som för tre år sedan nådde till 637:e plats på ATP-rankningen.
Man ska alltid vara försiktig med att
dra växlar på juniorframgångar och då i synnerhet i en sport där
de tidiga genombrotten blir allt mer sällsynta och där snittåldern
för nykomlingar på topp 100 ligger på drygt 23 år.
Därför nöjer jag mig med att
konstatera att:
•Mikael Ymer är en mycket stor
talang med naturlig fallenhet för tennis vilket gör honom långt
allsidigare än de rena träningsprodukterna.
•Han har bästa tänkbara träningsbas
på akademin Good to Great där han coachas av Johan Hedsberg.
•I sin storebror Elias har Mikael en
sporrande kompis och ledstjärna.
Sammantaget gör det att framtiden ser
ljus ut för 16-åringen som nu ska ladda om till EM vilket avgörs
samtidigt som SkiStar Swedish Open. Så de som tycker (jag har hört
flera personer säga det under de senaste dagarna) att Mikael Ymer
absolut måste få ett wild card till ATP-turneringen har inte något
för det.
Tack och lov.
Låt grabben utvecklas i en takt som
bygger på ett långsiktigt tänk.