söndag 22 maj 2016

Världsettan det största hotet mot sig själv i VM på grus"


Parisfinalist 2012, 2014 och 2015
Det skulle vara en jätteskräll om Novak Djokovic inte tar titeln i Franska mästerskapet.
Jag menar att den överlägsne världsettan har sin svåraste motståndare i sig själv under de två veckorna på Roland Garros.
Kanske sitter de tre tidigare finalförlusterna i bakhuvudet. Det kan räcka för att splittra hans fokus en dag då spelet inte flyter på som det brukar. Börjar Djokovic ovanpå det att tjafsa med åskådarna på sättet som skett tidigare kommer publiken utan tvekan att göra allt för att grusa hans förhoppningar om en titel.
Men kan serben bara undvika negativa tankar om att han är drabbad av en förbannelse i just denna turnering spelar han hem den enda Grand Slam-buckla som fortfarande saknas i samlingen.
Några utmanare finns självklart bland de 127 konkurrenterna. Här min lista på de som kan hota Djokovic om han inte spelar på topp:

  1. Inte alltid i balans
    Andy Murray. Trots att han alltid haft en spelstil som passar på grus lät de stora framgångarna vänta på sig till förra året då han gick till final i Madrid. I år: Semifinal i Monte Carlo, final i Madrid och titel i Rom. Finalsegern mot Djokovic där ska inte överskattas eftersom världsettan hade en tre timmar lång semifinal i knopp och kropp. Murray är en grinolle som efter varje match har anledning att be sitt team om ursäkt för alla oförskämdheter han vräkt ur sig. Samtidigt undrar jag vad hans coacher (Jamie Delgado senast i raden) säger till världstvåan då denne låtit sitt heta humör gå ut över spelet vilket bland annat skedde mot Nadal i Monte Carlo.
  2. Stanislas Wawrinka. Regerande mästare som finalbesegrade just Djokovic i fjolårets final. När schweizaren har rytm och tajmning bjuder han på den bästa tennis som går att skåda. Svajigt humör gör honom sårbar och dåliga dagar påminner han inte ens om en världsfyra. Förra veckans ATP-turnering i Geneve visar att bitarna är på väg att falla på plats för Wawrinka och det är därför han placeras så högt. Annars har 31-åringen från Lausanne inte imponerat på gruset i år och i de tre Masterturneringarna på underlaget vann han totalt bara tre matcher. Noterbart: Även förra året genrepade Magnus Normans adept inför Paris med att ta titeln i Geneve. Han har 10-0 i finalfacit sedan 2014. Fram till dess var det 4-9.
  3. Drömmer om en tionde Paristitel
    Rafael Nadal. Det går förstås inte att räkna bort den niofaldige Paris-segraren som under våren visat två saker: Han är ute ur den långa formsvackan men fortfarande inte sitt bästa jag. Det har kommit perioder i matcherna där spanjoren tappat längd och tyngd i slagen och han har till skillnad från på storhetstiden inte spelat som bäst på de viktigaste poängen. Det är nog säkrast för Nadal att han får ordning på dessa viktiga detaljer till åttondelsfinalen där formstarka stjärnskottet Dominic Thiem kan vänta. Hittar Nadal under turneringen formen blir en semifinal mot Djokovic en första klassens kraftmätning.
  4. Kei Nishikori. Föll i semi i såväl Madrid som Rom mot Djokovic, senaste gången efter en tre timmar lång rysare där den japanske världssexan spelade mycket aggressivt. En taktik som var ytterst nära att hålla.
Fler?
Nej!

Bilden av svensk herrtennis i Franska mästerskapet 2016

En bild säger mer än...
I dag inleds Franska mästerskapet på Roland Garros – skådeplatsen för några av svensk tennis största ögonblick genom tiderna.
Men årets upplaga utgör istället ett svart kapitel i svensk herrtennis historia.
För första gången sedan 1972 finns ingen svensk med i det som kallas VM på grus och där drygt 50 länder är representerade.
Björn Borg tog sex titlar och Mats Wilander tre titlar i Paris där Sven Davidson 1957 blev förste svenske Grand Slam-segrare i singel. Det var på Roland Garros Robin Söderling 2009 tillfogade gruskungen Rafael Nadal dennes första förlust i en femsetsmatch på grus. Söderling gick till final liksom året efter då han slog ut bland andra regerande mästaren Roger Federer. Stefan Edberg var i final 1989, Magnus Norman 2000 och det är i år 30 år sedan då fortfarande relativt okände Mikael Pernfors skrällde genom att gå till final.
Nu står vi inför den första Grand Slam-turnering sedan Australian Open 1980 utan svenskt deltagande i herrklasserna.
En tankeställare så god som någon för de som målar upp en mycket ljus framtidsbild.
Visst är situationen något bättre än för ett par år sedan men att 39-årige dubbelspecialisten Robert Lindstedt är ende svensk som skulle ha kvalificerat sig till Franska mästerskapet på rankning ger kanske även de största optimisterna en funderare.
Som Challenge kunde berätta häromdagen har Lindstedt tvingats lämna återbud på grund av skada vilket innebär att hans imponerande svit på 35 raka Grand Slam-turneringen bryts.
Sverigeettan Elias Ymer och tvåan Christian Lindell föll bort i singelkvalets andra omgång.
Fram till dagens dubbelottning fanns ändå ett litet hopp om att Sverige skulle få med en spelare i startfältet. Att det skulle bli de sex återbud som krävdes för att dubbelspecialisterna Johan Brunström och Andreas Siljeström kunde kvalificera sig som par låg på det teoretiska planet. Då var möjligheten något större att en av dem skulle kunna gå in som ersättare för en skadad spelare.
Men nej, så blev det inte.
Därför spelas den 115:e upplagan av Franska mästerskapet utan svenskar i herrklasserna.