De är Sveriges hopp i kvalet till US Open - Ymer avstår

Celik gör sitt första Grand Slam-kval och Peterson spelar sitt femte raka

Rebecca Peterson och Susanne Celik är enda svenskhopp i US Open-kvalet som startar på tisdagen.
Elias Ymer? Nej, precis som i Wimbledon väljer den överlägsne Sverigeettan att avstå kvalet.
Peterson spelade sitt första Grand Slam-kval just i fjolårets US Open och närmast att kvala in var hon i sommarens Wimbledon där 21-åringen från Järfälla föll i kvalfinal.
För Susanne Celik handlar det om kvaldebut i dessa stora sammanhang. Precis som i huvudturneringen består startfältet av 128 spelare av vilka 16 går in i årets sista Grand Slam-turnerring som på måndag inleds på Flushing Meadows i New York.
Elias Ymer kvalade förra året in i samtliga fyra Grand Slam-turneringar men föll i år bort i kvalet i såväl Australian Open som Franska mästerskapet. För att komma så bra förberedd som möjligt till sommarens SkiStar Swedish Open valde Ymer bort Wimbledon-kvalet och redan då lutade det åt att han skulle avstå också US Open-kvalet.
Så här skrev jag på bloggen 17 juni:
”Ja, direktkvalificerar han sig blir det förstås spel på Flushing Meadows men i annat fall talar det mesta för att Elias hoppar över hardcourt och fortsätter på grus”.

Den långa skadeperioden kan visa sig bli till Ymers fördel

Brukar fixera bollen bättre än så här...

Det är hur härligt som helst att se Mikael Ymer tillbaka på banan.
De starka resultaten han svarat för efter comebacken är förstås bonus som tyder på att han inte tappat så mycket i spelkapacitet under det åtta månader långa uppehållet på grund av höft/bäckenskada.
Även om uppehållet i flera avseenden självklart varit ett avbräck tror jag 
att Micke på sikt kommer att ha nytta av den långa tävlingsfria perioden. Han har byggt upp sin fys och såg på sommarens träningar i Båstad både biffigare och starkare ut än tidigare – ett mycket synligt exempel på att han tagit tillvara på den långa skadeperioden på bästa sätt.
När allt rullar på som vanligt är det sällan spelare ger sig tid att ta de där värdefulla uppbyggnadsperioderna. Istället jagar de titlar och poäng och det kortsiktiga tänket gör att spelarna inte fäster så stor vikt vid vad som betalar sig bäst i längden.
Det gäller spelare oavsett ålder och var i karriären de än befinner sig. För en 17-åring vars proffskarriär fortfarande är i sin linda kan det förstås vara extra värdefullt med en så här lång uppbyggnadsperiod – hur trist och tålamodsprövande den för stunden än är.
Nu är det bara att hoppas att Ymer i sin glädje över att vara tillbaka inte kör på för hårt utan lyssnar noga på sin kropp och på coachen Johan Hedsberg, fystränarna, sjukgymnasten och de andra i teamet.
I sin comeback gick Micke till semifinal i Holmen Paper Cup där det blev förlust mot Christoffer Solberg och i söndags finalbesegrade han Isak Arvidsson i sommartourturneringen i Ystad där Ymer inte tappade ett set.
Håller nu kroppen och Mikael Ymer står pall fem för set skulle det inte förvåna om han och storebrorsan Elias för första gången spelar Davis Cup tillsammans när Sverige 16-18 september möter Holland i Båstad.

Var den viktiga GS-frågan avgjord redan på förhand?