
De många fega svenska
fotbollsjournalisternas underdånighet mot Zlatan Ibrahimovic är
rent genant.
Som alltid finns det enstaka undantag.
Rakryggade Olof Lundh är ett av ytterst få men så blev det också
ett fasligt liv då han för en tid sedan ställde en fråga som inte
behagade Ibrahimovic.
När Zlatan i går sa att det är han
som satt Sverige och Frankrike på kartan var det bara ett i raden av
exempel på att mannen överskattar sin egen person till den grad att
det tyvärr inte känns riktigt friskt. Det tyder istället på att
han har en grandios självbild. Med tiden lär det bli bli ett
problem - för honom alltså. Att många av de svenska
fotbollsjournalisterna saknar kurage att kritisera eller åtminstone
ifrågasätta detta eller något av Zlatans tidigare egotrippade
utspel är något annat och sett i ett större perspektiv betydligt allvarligare.
Trovärdigheten försvinner och
journalisterna blir en skock fjäskande hejaklacksledare.
Tack och lov är det inte så överallt.
”Zlatan Ibrahimovic har storhetsvansinne”, skrev franska L´Équipe efter Zlatans
uttalande i går.
Tidningen följer svensken på nära
håll i PSG men journalisterna tummar inte på sin integritet. De skildrar och tycker till om vad de ser
och hör. Deras svenska kollegor uppträder som undersåtar vilka tänker mer på
att vara sin herre till lags än på sina läsare.
En svensk tidning tyckte ändå att Zlatans uttalande på något sätt borde uppmärksammas men det skedde utan att tidningens fotbollsskribenter riskerade att hamna i onåd hos Ibrahimovic. Istället citerades vad
ansedda L´Équipe skrivit och det konstaterade att Zlatans uttalande
väckt uppmärksamhet i Frankrike.
En annan svensk tidning berörde inte
ens uttalandet utan uttryckte mest oro över att Zlatan hostade på
presskonferensen och skrev ”orden hamnade i skymundan – för
problemen” (hostningarna alltså, min anmärkning).
Jisses!
Men var det alltså ingen svensk
fotbollsjournalist som tyckte att Zlatans uttalande visade på en
märklig verklighetsuppfattning ? Reagerade ingen på att han med
sitt uttalande visade förakt mot de många svenskar som gjort långt
betydelsefullare och mer uppmärksammade insatser än honom för
att ”sätta Sverige på kartan”?
Jo, det är klart att det var många
som reagerade. Men de tordes inte säga eller skriva något om det.
När Zlatan lagt av drar de nu
slickande fotbollsjournalisterna garanterat in sina tungor för att
istället berätta hur Zlatan EGENTLIGEN var och hur det EGENTLIGEN
gick tid på Zlatans tid.
Problemet för dem är att det inte är
så många som bryr sig – då.