Fem svenskar i Challenger visar vikten av hemmaplan

Överlägsne Sverigeettan

Två kvartsfinalister i singel och två par i dubbelfinal – svensk tennis facit under RC Hotel Open i mars gladde verkligen.

Den mycket välarrangerade turneringen i Jönköping var första Challengern i Sverige på 20 år och den här veckan spelas den andra på gruset i Båstad.

Precis som i Jönköping är Elias Ymer ende direktkvalificerade hemmaspelare. Christian Lindell, Isak Arvidsson, Markus Eriksson och uppstickaren Carl Söderlund har gått in på wild card.

Det är just däri vi ser en av förklaringarna till varför hemmatävlingar har så stor betydelse. Spelare vars rankning inte räcker för att få vara med i sådana här sammanhang ges möjlighet att visa att deras spel håller och om inte annat blir de en erfarenhet rikare.

I RC Hotel Open slog Arvidsson sensationellt ut andraseedade Dustin Brown och tog dubbeltiteln i par med Fred Simonsson efter finalseger mot Markus Eriksson/Milos Sekulic.

Ymer var på grund av sjukdom inte optimalt förberedd men tog sig till kvarten där vi också hittade den största överraskningen, kvalspelaren Patrik Rosenholm som visade sin stora potential.

Någon liknande resa blir det inte för någon av de tio svenska kvalarna i Båstad där de tre sista föll bort i kvalfinal.

Startfältet är starkt med tre topp 100-spelare: Evgeny Donskoy (78), Horacio Zeballos (83) och Carlos Berlocq (95).

Fjärde bäst rankade är Thomas Fabbiano (113) och det är honom Elias Ymer i dag ställs mot i första omgången.

Samtliga svenskar finns på övre halvan och ett är säkert: det blir minst ett hemmahopp i andra omgången. Christian Lindell och Carl Söderlund möts nämligen.

Tror han är större än sporten - men i egen klass som rötägg

En omogen och respektlös diva

Det finns idrottare som tror att de är större än sin idrott.

De inbillar sig att allt kretsar kring dem och att idrotten är mer beroende än dem än vice versa.

Först efter karriären kommer upptäcken att de i själva verket är bara parenteser i idrottshistorien.

Zlatan är förstås ett praktexempel men ännu värre är australiern Nick Kyrgios.

Han är inte ens en stjärna ännu men uppträder som om han skulle vara guds gåva till tennis.

 Bara 21 år har han redan varit iblandad i ett antal skandaler och incidenter. Den i dag var inte av stora mått men beskriver ändå vilket rötägg han är.

Kyrgios uppträdde barnsligt, respektlöst och nonchalant då lät sig enkelt besegras av hemmafavoriten Andy Murray.

Visst, Murray spelade verkligen stabilt och på mycket hög nivå men från början av andra set mötte han en kille som i praktiken lagt ner verksamheten.

Den 18-rankade australiern hade i och för sig några stunder av fokusering men blajspelade mest och gick omkring och muttrade. Då han tappade serven till 1-2 i tredje satte han sig inte ens ner i sidbytet utan gick bara över och ställde sig för att invänta Murrays servegame.

C Mores mycket kunnige kommentator Jonas Berg visade här åter sin styrka då han uttryckte besvikelse och irritation över Kyrgios uppträdande.

Självklart?

Inte alls, ofta hör vi kommentator försköna och det förmodligen i en förhoppning att det är lättare att hålla kvar tittarna om matchen beskrivs i positiva ordalag.

Mannen som i Wimbledon intervjuade Murray direkt efter matchen hade noll integritet och inledde med : ”Utan att vara respektlös mot Kyrgios...”

Då hade vi ändå just sett den stöddige uppkomlingen vara respektlös mot Murray, mot åskådarna, mot tv-tittarna , mot sponsorerna, och ja, mot sporten.

Han borde skämmas.

Men tycker säkert att Wimbledon och tennisen är den stora förloraren av dagens resultat.
Det är han å andra sidan ensam om att tycka.