fredag 5 juni 2015

Wawrinka KAN gynnas - om det blir långt semifinaldrama


Wawrinka har blivit mentalt stark under Magnus Normans ledning


På lördagen gör Novak Djokovic och Andy Murray upp om en plats i Paris-finalen.
Redan finalklare schweizaren Stanislas Wawrinka kan se fram emot en betydligt lugnare lördag.
Han ska träna lätt, få massage och ladda batterierna inför söndagens avslutning av Franska mästerskapet.
Det är klart att han KAN komma att gynnas av att semifinalen mellan Djokovic och Murray avbröts på fredagsvällen då ett kraftigt oväder drog in över Paris.
Då spelet återupptas klockan ett på lördagseftermiddagen leder Djokovic med 6-3, 6-3, 5-7, 3-3.
Bara tre vunna game från seger hade Djokovic kanske helst sett att matchen kunnat spelas färdigt – eller? Det var ju faktiskt så att Murray efter att ha varit uträknad reste sig i slutet av tredje set och från det ruskade om världsettan som – för vilken gång i ordningen ? - kom på kant med åskådarna runt centercourten. Det blir mycket intressant att se hur Djokovic hanterar publiken under lördagen.
Blir fortsättningen av semifinalen en utdragen kraftmätning kommer Stanislas Wawrinka att ha en fysisk fördel i söndagens final – om den blir lång.
Spelarna är vana vid att schemat ibland spricker på grund av att matcher drar ut på tiden eller på att vädret ställer till det. Just inför en final kan det bli lite extra känsligt och det blir definitivt mer uppmärksammat.
Medan Wawrinka dagen före finalen kan sköta sina förberedelser precis som tänkt måste Djokovic och den tredjerankade skotten vara på tå redan i ottan. De har inte råd att fokusera på annat än fortsättningen av semifinalen. Beroende på hur söndagens final utvecklas kan det ge världsnian en viss psykologisk fördel.
Vem Wawrinka föredrar i en final berättar kanske dessa siffror:
Djokovic och Murray kämpar vidare på lördagen
3-17 i inbördes möten med Djokovic och 6-8 mot Murray.
Flertalet av dessa matcher spelades innan Wawrinka gick från att vara habilt proffs till etablerad topp-tio-spelare.
Begränsar vi jämförelsen till endast dessa två år ser det ut så här:
2-0 och inte att förlorat set mot Murray.
1-5 mot Djokovic.
Schweizarens enda seger kom i fjolårets Australian Open där Wawrinka på vägen till karriärens första Grand Slam-titel vann en kvartsfinalrysare över fem set.
Med segern i Melbourne blev Wawrinka plötsligt ett av tenniscirkusens hetaste namn och då han i Monte Carlo tog sin första Masters-titel sågs han plötsligt som en av Rafael Nadals svåraste utmanare i Franska mästerskapet.
Wawrinka föll pladask i första omgången.
Sedan dess har han vuxit in i kostymen.
På fredagseftermiddagen släckte han under mycket svårspelade förhållanden Jo Wilfried Tsongas förhoppningar om att bli förste hemmafinalist sedan Henri Leconte 1988. 6-3, 6-7, 7-6, 6-4 sedan Wawrinka dominerat stort i ett och ett halvt set. Utan förvarning gick hans spel i baklås och Tsonga och de 15 000 åskådarna tände till. Det såg ut som om Wawrinka skulle bli ett offer för den tryckande värmen vilken påverkade spelkvalitén och gav en ryckig matchbild.
Men lika plötsligt som svackan kom, lika plötsligt fick han krafterna tillbaka och med det farten i fötterna och drivet i slagen där hans enhandsbackhand är lika effektiv som vacker.
Noterbart: Wawrinka räddade 16 av 17 breakbollar, Tsonga 12 av 15.



1 kommentar:

  1. Håller med dig om att Wawrinka troligen hellre möter Murray rent generellt, men det är ändå intressant att analysera matcherna bakom de där siffrorna. De två storsegrarna mot skotten kom ju under en period då Murray hade stora problem med sitt spel (under 2014 pga ryggoperationen han genomgick i slutet av 2013, så klart). Djokovics matchfacit är deprimerande för Stan, men samtliga av deras Grand Slam-möten de senaste åren har varit oerhört jämna drabbningar.

    Spelmässigt tror jag faktiskt att Djokovic passar Wawrinka lite bättre att möta. Dels för att Wawrinka, precis som Djokovic, är sårbar för ryckigt spel; båda eftersträvar en jämn matchrytm – och där kan Murray ställa till ordentliga besvär om han presterar på topp och spelar varierat – men främst för att Wawrinka gillar att slå ur underläge, och det är inte lika mycket som står på spel för honom som för Djokovic. Det är troligt att Wawrinka får med sig publiken, vilket lär störa Djokovic mentalt. Hela finalen i sig blir en rejäl mental prövning för Djokovic. Sådana faktorer finns inte på samma sätt i en final mellan Wawrinka och Murray. Murray skulle inte ha samma press på sina axlar, förmodligen skulle Wawrinka av vissa (många?) betraktas som favorit, vilket passar schweizaren oerhört dåligt i en match av sådan dignitet.

    Vad är dina tankar om den analysen, Jonas?

    SvaraRadera