![]() |
Har nått tre av sina fyra WTA-finaler i Båstad. Foto: Karolina Brunström. |
Vinnaren blir ihågkommen och
förloraren sällar sig till skaran av alla de som förlorat i ett
tidigare skede i turneringen.
Det är allt eller inget. Samtidigt som
just detta är en del av tjusningen med tennis blir det lite
orättvist mot spelarna eftersom andra idrottare kan höjas till
skyarna efter andraplatser och ibland efter mindre framskjutna
placeringar än så.
”Sverige tog VM-silver” löd
rubriken en gång då ett svenskt lag förlorat en VM-final.
Tänk er rubriken : ”Larsson kom tvåa
i Båstad” om hemmafavoriten Johanna Larsson förlorar söndagens
final mot Mona Barthel i Collector Swedish Open.
Det är klart att dagens förlorare med
lite perspektiv ändå kommer att känna sig åtminstone lite nöjd
med att ha gått till final men förlusten svider ändå rejält i några
dagar.
”Andraplatser räknas inte i tennis”,
säger den snart 27-åriga Sverigettan inför sin karriärs fjärde
WTA-final.
Det har blivit förlust i de tidigare
tre. Portoroz 2010 och Båstad 2011 och 2013
”De gångerna har jag varit lite nöjd
då jag nått finalen. Nu känner jag mig inte klar”, säger den
72-rankade Larsson.
I finalen möter hon 52-rankade tyskan
Mona Barthel som vunnit tre av sina fyra WTA-finaler och då bland
annat i fjolårets Båstad-turnering.
Det har alla förutsättningar att bli
en bra final med härlig inramning.
Drömfinal?
Nej, i en turnering där Serena
Williams varit med men saknas i finalen så får man nöja sig med
det näst bästa och bättre alternativ än en hemmafavorit mot
titelförsvararen finns förstås inte.
**
Stefan Edberg, Magnus Norman, Jonas
Björkman, Fredrik Rosengren är några svenska coacher som får
stor uppmärksamhet och också förtjänar den men det stora
flertalet tränare jobbar i det tysta. En av dem är Johanna Larssons
coach Mattias Arvidsson. Han är kunnig, seriös och hängiven och
verkligen värd en Båstad-titel i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar