måndag 4 maj 2015

"Brassesvensken" är veckans komet på ATP-rankningen


Utpräglade grusspecialisten Christian Lindell har sin hittills bästa rankning
Christian Lindell är veckans komet på rankningen - sett till de 250 främsta på listan.
Genom finalplatsen i Sao Paulos Challenger avancerar den 23-årige brassesvensken 42 platser.
På plats 180 har Lindell nu sin bästa rankning i karriären och framgången på gruset i Brasilien är hans hittills största.
Lindell har under säsongen spelat främst Futures (en titel och en final) och han har vid tre tillfällen kvalat till ATP-turneringar utan att ta sig in i huvudturneringen. När det inte lyckades var det klokt av honom att gå tillbaka till Futures för att få fler matcher i kroppen och för att stärka självförtroendet med en rad segrar.
Denna vecka spelar Christian en Challenger i Colombia och ett nytt långt avancemang skulle vara ett härligt besked om att han på grus har utvecklats till en stadig toppspelare i denna kategori turneringar.
Sverigeettan Elias Ymer är rankad 172 – Sverige har inte haft två herrar bland de 180 främsta sedan 2009 – och har låtit höra tala om sig betydligt mer än Christian. Elias kvalade in i Australian Open och gick till tredje omgången i 500-turneringen i Barcelona men har ännu inte övertygat på den nivå där han fortfarande hör hemma. En kvartsfinal är 18-åringens hittills främsta merit i Challengers. Efter att ha åkt ut direkt i sina två första Challengers för året överlevde Ymer i dag första omgången i Rom där han vände setunderläge mot tjecken Milsoslav Mecir.
Det skulle inte alls förvåna om Ymer får till det den här veckan. Även om det inte ligger någon större prestige i kampen om platsen som Sverigeetta är det klart att Elias och Christian sporras av varandras framgångar. På samma sätt sporras deras landsmän som har mer undanskymda placeringar på världsrankningen. Flera av dessa spelare håller jämna steg med de två toppsvenskarna på träningarna och förstår att steget upp till dem i själva verket inte är så långt som rankningen visar.
Vi har under åren sett åtskilliga exempel i svensk tennis då några spelares framgångar gett spinnoff-effekt och förhoppningsvis kommer Elias och Christian att fungera som draglok för de övriga.
 **
Drömstart för coach Björkman
Inför ögonen på sin nye coach Jonas Björkman tog världstrean Andy Murray i dag sin 32:a titel och den första på grus. Det var första gången sedan 1976 – då Buster Mottram segrade i Palma – som en brittisk spelare tog en grustitel på ATP-touren. Murray besegrade i finalen i München hemmafavoriten Philipp Kohlschreiber med 7-6, 5-7, 7-6. Noterbart: Murray, som inte är en av tourens kanonservare, slog 17 serveess. Om bara några dagar kan Murray och Kohlschreiber ställas mot varandra igen. Vinner tysken sin första match i Masters-turneringen i Madrid väntar nämligen just Murray.

söndag 3 maj 2015

Federer kan nå 100 titlar - om han väljer att sikta dit


"Hm, var ska den här få plats i prisskåpet"?
Roger Federer spelade på söndagen hem sin 85:e ATP-titel.
Han hade fram till i dag tagit titlar i 18 länder och kan nu sätta en nål på kartan också för Turkiet där den 33-årige schweizaren finalbesegrade Pablo Cuevas i raka set.
Federer fick drygt tio miljoner kronor i startpengar för att i Istanbul förgylla Turkiets första ATP-turnering och eftersom världstvåan infriade de högt ställda förväntningarna kunde arrangören vara nöjd med sin investering.
Titeln var Federers tredje för året och nu krävs "bara" tio till under resten av karriären för att han ska bli historiens näst segerrikaste spelare.
Jag tror att han skulle klara inte bara detta utan även passera 100-strecket om han valde att spela fler 250-turneringar där konkurrensen är betydligt beskedligare jämfört med i 500- men framför allt med i Masters- och Grand Slam-turneringarna.
Federer har i år segrat i de båda 250-turneringar – Brisbane och Istanbul – han spelat och skulle säkert kunna plocka hem ytterligare fyra, fem sådana titlar innan de är dags att göra bokslut för 2015. Under de närmaste åren skulle han kunna lägga många 250-titlar till listan.
Men han har fortfarande en 18:e Grand Slam-titel för ögonen och lägger upp sitt schema efter det vilket innebär att han spelar få 250-turneringar.
Frågan är hur länge hoppet om ännu en Grand Slam-titel lever för honom.  Senaste triumfen i dessa sammanhang kom i Wimbledon 2012, han har mot Rafael Nadal åkt på sex raka förluster i Grand Slam sedan senaste segern 2007 (!) och ingen tror väl att Federer ska kunna betvinga suveräne världsettan Novak Djokovic i en femsetsmatch – eller?
Att Federer kan besegra såväl Djokovic som Nadal i Masters-turneringar och i alla andra sammanhang där det är bäst av tre set råder ingen tvekan men enda möjligheten till en 18:e Grand Slam-titel ligger nog i att han spelar på topp samt att han slipper möta något av sina två stora spöken.
På måndagen inleds säsongens fjärde Masters-turnering. Djokovic har segrat i de tre första (Miami och Indian Wells på hardcourt samt Monte Carlo på grus)  och skulle ha gällt som storfavorit också på gruset i Madrid.
Den 27-årige serbens avhopp – han tyckte att knopp och kropp behövde vila – gör turneringen vidöppen. Gruskungen Nadal är på jakt efter sin tredje raka seger (femte totalt) i Madrid men letar efter både form och självförtroende, Federer fick en bra vecka i Istanbul och världstrean Andy Murray kommer från München med åtminstone sin första grusfinal i bagaget.
Murray låg under 2-3 då finalen bröts
Om det också blir en titel där får vi svar på under måndagen då den 27-årige skotten spelar klart den på grund av regn avbrutna finalen mot Philipp Kohlschreiber.
Här är spelarna som har tagit flest titlar: 109: Jimmy Connors, 94: Ivan Lendl, 85: Roger Federer,: 77: John McEnroe, 65: Rafael Nadal, 64: Björn Borg, Pete Sampras, 62: Guillermo Vilas, 60: Andre Agassi, 58: Ilie Nastase, 52: Novak Djokovic.

lördag 2 maj 2015

Det går som en dans för Björkman på nya jobbet


Murray är heltaggad inför ögonen på nye coachen
Snacka om rivstart!
Under sin första vecka ihop med nye coachen Jonas Björkman har världstrean Andy Murray gått fram sin första grusfinal.
Björkman-effekt? Ja, på ett sätt tror jag faktiskt att så är fallet och det utan att på något som helst sätt överdriva betydelsen svensken haft så här långt. För det är ju inte så att Björkman på den här korta tiden gjort den 27-årige skotten till en fantastiskt bra grusspelare. Däremot tror jag att den forne världsfyrans närvaro spelar in. I deras första turnering tillsammans vill Murray visa upp sig från sin bästa sida och bjuder då till lite extra.
Ett alltför förenklat resonemang? Nej, inte med
tanke på att vi sett liknande exempel flera gånger tidigare. Bland annat då i If Stockholm Open för två år sedan då Grigor Dimitrov gjorde sin första turnering ihop med nye coachen Roger Rasheed. Dimitrov tog karriärens första titel och berättade efteråt att han tänt till lite extra just eftersom han ville få en kanonstart på det nya samarbetet.
Även om startfältet i Münchens ATP-turnering är inte av högsta klass – Murray ende topp-15-spelare –  stärker framgången självklart skottens självförtroende på underlaget. Han har tagit 31 titlar, och spelat ytterligare 16 finaler men var fram till i dag tillsammans med världssexan Milos Raonic och 14-rankade Jo Wilfried Tsonga enda topp 20-spelare som inte varit uppe i en grusfinal.
I söndagens final möter Murray hemmafavoriten Philipp Kohlschreiber. Seger där och Murray överträffar direkt Björkmans grusmeriter. 1997 var den nu 43-årige smålänningens största år. Han tog tre titlar och var uppe i ytterligare två finaler, bland då i karriärens enda grusfinal. Det skedde i Coral Springs där han föll mot Jason Stoltenberg.
**
Fred Simonsson behövde ett wild card till Future-turneringen i Karlskrona och fick ett. 20-åringen tackade genom att ta sin första Future-titel och det utan setförlust. Lika överraskande som kul.


fredag 1 maj 2015

Så underskattas damerna av sin egen organisation WTA


Danska världsfemman Caroline Wozniacki får råd av sin coach och pappa Piotr
Teknik, fysik, bollsinne, fotarbete och taktik är viktiga faktorer i tennis.
Nej, förresten, stryk det där med taktik – åtminstone då det handlar om matcher på WTA-touren.
Spelarna där behöver ingen taktisk skicklighet. Den står nämligen deras coacher för.
Sedan 2009 är coachning tillåtet på WTA-touren där spelarna får kalla in sin coach en gång per set samt även vid tillfällen då motståndaren tagit en ”medical timeout”.
På ett sätt nedvärderar WTA damspelarna med denna regel. Det är som att organisationen indirekt talar om att spelarna saknar eget taktiskt kunnande och därför behöver någon som hjälper dem med den biten. Att nio av tio coacher är män sänder signalen att det är män som reder ut vad spelarna går bet på.
Men även om man inte drar resonemanget så långt finns ingen som helst vits med coachning. Jo, en kanske: att det är intressant för tv-tittarna att höra samtalet mellan spelaren och hennes coach. Vad vill denne förändra – mer spel på backhand, offensivare spel, fler korta cross...?
Nackdelarna är desto fler:
•En komponent som borde vara viktig saknar nu istället betydelse. Att en spelare själv kommer underfund med hur hon ska utnyttja sina egna styrkor och motståndarens svagheter är en del av tjusningen med tennis.
•Spelarna utvecklar inte sitt taktiska sinne.
•De spelare som är taktiskt drivna får ingen fördel.
•Spelare med ekonomiska möjlighet att anställa en framstående coach har en stor fördel gentemot de många spelare som inte har råd att anlita en coach överhuvudtaget utan kuskar runt med pappa och/eller mamma.
Att coachning inte är tillåtet på ATP-touren, i Grand Slam-turneringarna eller på ITF-touren visar att WTA inte har stöd i åsikten att coachning är bra för sporten.
Frågan är om ens WTA tycker det. Regeln infördes efter en längre tids debatt om de ständiga regelbrotten mot coachning då tränarna från läktarplats instruerade sina adepeter med ord eller med gester.
Istället för att bestraffa fuskarna och ta i med hårdhandskarna mot de många regelbrotten valde WTA att tillåta coachning.
Också ett sätt att lösa problem...

onsdag 29 april 2015

"Det är ett uppdrag jag bara inte kunde tacka nej till"


Boran Coric är bara 18 år och tennisens största framtidsnamn
Till skillnad från dagens svenska proffs står de blågula exproffsen högt i kurs på tenniscirkusen.
Att tre av topp-tio-spelarna har svenska coacher är helt fantastiskt och nu tar även sportens största framtidsnamn svensk hjälp.
Kroaten Boran Coric är bara 18 år, har besegrat stjärnor som Rafael Nadal och Andy Murray och ligger 55:a på rankingen.
Nu fortsätter Coric sin klättring mot toppen med hjälp av Thomas Johansson.
- Det är en stor utmaning och ett uppdrag som jag bara inte kunde tacka nej till, säger den forne världssjuan till Challenge.
Johansson är med sin seger i Australian Open 2002 Sveriges senaste Grand Slam-segrare i singel, han var i fyra år turneringsdirektör för If Stockholm Open och arbetar sedan hösten 2013 med H&M:s tennissatsning där tjeckiske världssjuan Tomas Berdych är det stora affischnamnet.
Har en Grand Slam-buckla i prissamlingen
Svensken kommer att kombinera det jobbet med coachjobbet som startar fullt ut under ATP-turneringen i Nice, veckan före Franska mästerskapet.
- På ett sätt kan man ändå säga att vi redan har börjat. Vi har daglig kontakt på telefon och pratar igenom bland annat träningsupplägg.
 Vad är ditt intryck av Coric?
- Jag har ju sett honom en hel del tidigare, det är en mycket mogen kille med proffsig inställning. Han är allroundkunnig och har en bra utväxling i serven vilket talar för att han kan utveckla den till att bli riktigt, riktigt bra, säger Johansson.
Eftersom Coric fortfarande är i tonåren kommer mycket av samarbetet att handla om utbildning.
- Det är lätt för unga spelare att springa på lite för fort och att jaga kortsiktiga resultat istället för att planera långsiktigt. Därför är bland annat schemaläggningen väldigt viktig. Det handlar om att utbilda honom i vad som krävs för att lyckas.
Att de svenska exproffsen är eftertraktade som coacher råder ingen tvekan om, titta bara:
Stefan Edberg: hjälper världstvåan Roger Federer som under svenskens ledning börjat spela mer offensivt. 
Bjösse och Jocke på topphumör i München
Jonas Björkman: Gör nu sin första vecka ihop med världstrean Andy Murray som spelar ATP-turneringen i München. Murray coachas sedan tidigare av fransyskan Amelie Mauresmo och inom kort blir rollfördelningen mellan henne och Björkman klar.
Magnus Norman: Har i hög bidragit till att nionderankade Stanislas Wawrinka förvandlats från spelare med stor men inte fullt ut utnyttjad potential till Grand Slam-segrare och etablerad topptio-spelare.
Här ytterligare några svenska exproffs som coachar på ATP-touren:
Thomas Enqvist: Ska försöka få 20-rankade och strulige letten Ernests Gulbis att bättre ta tillvara på sin enorma talang. Förutsättningarna hade förmodligen varit större om svensken haft en psykologiutbildning.
Magnus Tideman: coachar fransmannen Jeremy Chardy som är rankad 32.
Joakim Nyström: Har tidigare coachat bland andra Thomas Enqvist, Jürgen Melzer och Jack Sock för att bara nämna några i raden. Finns under ATP-turneringen i München vid Dominic Thiems sida. Den 21-årige österrikaren är 44 på listan och coachas annars av Gunter Bresnik. Nyström kommer att vara stand-in för Bresnik men det lär inte dröja länge innan den erfarne och respekterade svenske tränaren åter har en egen adept.






tisdag 28 april 2015

Noll koll utgör inget hinder för att bli idrottsminister


Stegö Chilò försvann snabbt från rollen hon inte visste sig ha
Det är dags att Sverige får en idrottsminister.
Ja, alltså en riktig idrottsminister – inte en sådan där figur som utses till idrottsminister bara för att någon ska ha rollen.
Skräckexempet är faktiskt INTE den nu utsedde idrottsministern Gabriel Wikström (s) och då har Wikström ändå avslöjat att han inte har en aning om vilken verksamhet som bedrivs i Sveriges största folkrörelse.
Nej, priset tas istället av Cecilia Stegö Chilò – hon visste nämligen inte ens att hon utsetts till idrottsminister.
Året var 2006 och statsminister Fredrik Reinfeldt presenterade sina ministrar. SvD:s fotograf Gunnar Lundmark och jag var på plats i riksdagshuset där ministrarna var utspridda för att hålla egna presskonferenser.
Kultur- och idrottsminister Stegö Chilò stod i en hörna och svarade på frågor från kulturjournalister då Lundmark och jag kom fram”.
”Hur känns det att ha blivit utsedd till idrottsminister”?
"Idrottsminister?Jag? Nej! Skämtar du, frågade den utsedde idrottsministern och tog sig för pannan. Här reportaget där SvD ger Stegö Chilò nyheten hon borde ha fått från statsministern: Förvånad idrottsminister.
Två veckor senare avgick Stegö Chilò sedan det avslöjats att hon betalat svart för städhjälp och inte betalat tv-licens på 16 år.
Eftersom Gabriel Wikström var medveten om att han utsetts till folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister får man säga att han klarat sig riktigt hyggligt i konkurrens med Stegö Chilò men mer är det inte.
Visst finns det nu, precis som i alla regeringar, fler exempel på ministrar som tilldelats områden de inte alls behärskar. Men det vanliga är att de i alla fall försöker tillgodogöra sig någon form av baskunskap.
Det förefaller Gabriel Wikström inte alls intresserad av.
Därför måste vi ta fram skämskudden när han pratar om idrott och integration.
"Nyanlända barn, ungdomar och vuxna ska ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska samhället. Regeringens bedömning är att ett engagemang i idrottsverksamhet kan underlätta detta”, säger Wikström.
Vet i alla fall att han är idrottsminister
Regeringen bedömer alltså vad alla redan vet. Ja, kanske inte alla. Det kan ju finnas några fler personer som inte varit i kontakt med idrottsrörelsen och därför inte känner till hur mycket tid och kraft som ägnas åt integration.
I tennis finns en rad exempel, bland annat då från Uppsala, Hammarkullen och Solna där det satsas hårt på integrationsprojekt.
Så ser det ut runt om i hela idrotts-Sverige.
Ändå känner sig regeringen föranledd att tala om hur idrotten ska använda anslaget. Här pressmeddelandet från Socialdepartementet:
"Regeringen föreslår en ökning av idrottsanslagen med 32 miljoner redan under 2015 och 64 miljoner årligen från och med 2016. Pengarna ska användas för att stödja idrottsrörelsen i att erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet och idrottsrörelsen för nyanlända.
Lägg inte bort skämskudden för här kommer nästa uttalande från Wikström:
”Idrottsrörelsen har förutsättningarna och är själva beredda att ta detta ansvar. Jag är glad att de ser denna möjlighet”.
Wikströms uttalande är respektlöst mot idrottsrörelsen som gör en fantastisk samhällsnytta på många olika plan.
RF-stämman i Helsingborg blir ett utmärkt tillfälle att göra en tydlig markering om idrottens betydelse.
Den nye RF-ordföranden behöver ju fördenskull inte kräva att idrotten får ett eget departement.
Men att Sveriges största folkrörelse får en minister med åtminstone lite kunskap och intresse är inte att begära för mycket.


söndag 26 april 2015

Nu väntar stora utmaningar

Thomas Wallén ses som den samlande kraft svensk tennis behöver
Det finns fog att ha höga förväntningar på Svenska Tennisförbundets nyvalde ordförande Thomas Wallén. Att den 61-årige göteborgaren har ringa erfarenhet av ideellt ledarskap kan eventuellt bli ett problem för honom. Min krönika på Idrottens Affärer Wallén skapar förväntan handlar bland annat om utmaningarna som väntar Wallén.